Havs- och vattenmyndigheten (Hav) har gjort en analys av hur havsmiljön runt Sverige förändrats på fem år. Analysen går nu ut på remiss, för att sedan ligga som grund för förslag till åtgärder.

Bilden som framträtt är ungefär den som utredarna väntat sig.

– Vi ser en del positiva trender. Ett ganska långvarigt åtgärdsarbete på land, när det gäller näringsbelastning och farliga ämnen, ger resultat i att påverkan på haven blir mindre. Men vi ser också att det tar tid för ekosystemen att återhämta sig, säger Ylva Engwall på Havs enhet för havs- och vattenmiljö.

Utsläppen av kväve och fosfor, i första hand från jordbruket, minskar. Men de väntade effekterna, som mindre övergödning och därmed också mindre algblomning, märks inte ännu. I Östersjön är övergödning fortfarande ett av de största miljöproblemen.

Bottenlevande fiskar, som torsken, är också fortsatt illa ute i Östersjön. Andra fiskbestånd har däremot stärkts, som följd av att fisket reglerats. Sill, gråsej, kummel och rödspätta i Västerhavet hör dit, liksom siklöjan i Bottenviken.

Abborrarna har också blivit fler i Östersjön, utan att man kan peka på någon tydlig orsak. Fisket av abborre är inte reglerat.

Den mest dramatiska förändring som Havs analys pekar på är att antalet främmande och invasiva arter ökar. Blåskrabba, kammanet och havsborstmask är några exempel.

– De kommer ofta med sjöfarten, som ökat i Östersjön. Man kanske får lära sig att leva med dem. Men man försöker hindra främmande arter genom regler för utsläpp av ballastvatten, säger Ylva Engwall.