Av 17 granskade EU-länder är det bara Slovenien som får fler godkänt än underkänt i den rapport som gjorts av bland andra Diakonia och en lång rad andra organisationer.

Sverige hamnar som delad sexa, med godkänt endast för öppenheten i bolagsregistret, och uppmanas bland annat att arbeta för att multinationella företag ska redovisa hur mycket de skattar i alla länder, inte bara i EU.

– Då kan våra partner och medborgare i utvecklingsländer få insyn där och möjlighet till ansvarsutkrävande. Vad är det för skatteintäkter som borde komma in och hur ser det ut? Den informationen har de inte och det möjliggör aggressiv skatteplanering och korruption, säger Penny Davies, policyrådgivare för utvecklingsfinanisering på Diakonia.

I rapporten, som koordinerats av det Bryssel-baserade nätverket Eurodad, beklagas att länderna närmast pressar varandra att sänka sina företagsskatter.

”Medan företagen ombeds att betala mindre tvingas konsumenter över hela världen att betala mer. Skattesystemen riskerar att utöka orättvisorna, snarare än att minska dem”, skriver organisationerna.

”Om den nuvarande trenden fortsätter kommer den globala företagsskatten att ligga på noll år 2052”, hävdar de.

Diakonia vill att Sverige stödjer tankarna på att diskutera globala skattefrågor i ett sammanhang där också utvecklingsländer är med, och inte bara i de rika OECD-ländernas så kallade Beps-samarbete.

– Ska vi få en global diskussion kring det här så behöver vi ett annat fora, säger Davies.

Trots den kritiska rapporten är hon ändå optimistisk om framtiden – inte minst efter de senaste årens stora uppmärksamhet kring skatteflykt och skatteplanering.

– Jag har jobbat med skatteflykt som en utvecklingsfråga sedan 2008 och jämfört med andra frågor så sker väldigt mycket. Jag är övertygad om att transparens och insyn är vägen framåt. Hemlighetsmakeriet tillhör en annan era, säger Davies till TT.