Under torsdagen meddelade finansmarknadsministern Per Bolund att regeringen går på Finansinspektionens förslag och ger medgivande om förstärkt amorteringskrav.

I stort sett alla är överens om att den växande lånebubblan och bostadsmarknaden, framför allt i storstäderna, är ett växande problem som behöver göras något åt. Men är verkligen ytterligare amorteringskrav vägen att gå? Redan nu måste de vars lån överstiger 70 procent av marknadsvärdet amortera 2 procent per år och de vars lån ligger mellan 50 och 70 procent måste amortera 1 procent. Det vill säga, de som köpt sin lägenhet nyligen utan väldigt stor egen kontantinsats ska inte bara klara mer i ränta än övriga, utan också amortera mer. Nu införs ytterligare ett kriterium för att låntagarna ska tvingas till 1 procent amortering, denna gång om du tar ett lån på en nyköpt lägenhet som är högre än 4,5 gånger än din/er bruttoinkomsten (lön före skatt).

Det är svårt att se att det tillägget skulle göra någon större skillnad, men framför allt finns det så mycket viktigare beslut att ta om en verkligen vill komma åt problemen. Tre åtgärder som skulle få både större och bättre effekt vore att slopa ränteavdragen, slopa bankernas rätt att skapa pengar och avskaffa bostadsrätten som boendeform.

Vi börjar med det mest uppenbara – ränteavdragen är redan en mycket stor kostnad för staten och den förväntas öka kraftigt under de närmaste åren. Enligt Konjunkturinstitutet prognos till 34 miljarder 2021, till närmare 50 miljarder 2023 och till över 60 miljarder kronor 2026. Pengar som i huvudsak är bidrag till dem som har mest (och kan ta störst lån), som göder bankerna (håller uppe lånen) och inte minst driver på konsumtionen som ödelägger vår jord. Den finns ingen som helst anledning att staten ska lägga 30–60 miljarder på något som egentligen bara ger negativa effekter.

Driver upp lånen och konsumtionen samt göder bankerna gör även bankernas rätt att skapa pengar. Det är svårt att se något skäl till varför privata företag ska ha den rätten. Flytta tillbaka rätten att skapa pengar till staten och riksbanken så kan vinsterna hamna i statskassan och mängden pengar som skapas regleras, så vi varken får överhettning eller överkonsumtion.

Sist men inte minst, att folk kan äga sin bostad tillsammans med andra som bor i samma hus, istället för att vara utelämnade åt byråkrater på kommunen eller kapitalistiska privatvärdar är utmärkt. Men det finns inget skäl till att den som har tur i bostadslotteriet ska sluta som miljonär medan andra får betala extremt mycket för sitt boende. Sedan början av 2000-talet är kooperativa hyresrätter godkända igen. Ett boende där du äger eller kontrollerar/förvaltar boendet tillsammans med övriga boende i huset, men utan möjlighet att sälja din del med en stor vinst. Bankerna vill dock ofta inte låna ut till denna form av boende eftersom de vinstdrivna bostadsrätterna är så mycket mer lukrativa för dem. Det är därför dags att skrota den speciallag för ekonomiska föreningar som möjliggör bostadsrätter och omvandla dem till kooperativa hyresrätter. Båda boendeformerna är ekonomiska föreningar som ger samma inflytande och ansvar, men den senare utan den speciallag som möjliggör försäljning med vinst.

Det nya amorteringskravet kan, även om det är ett trubbigt redskap, kanske göra skillnad på marginalen. Men vill politikerna på allvar göra något åt den alltmer problematiska situationen krävs betydligt vassare redskap. Och ska vi vara ärliga så är slopade ränteavdrag, slopande av bankernas rätt att skapa pengar och avskaffande av bostadsrätten som boendeform bara tre av många redskap som är betydligt vassare än det som finansinspektionen nu har föreslagit.