Barn som far illa i Sverige har svårt att få juridisk upprättelse. Jämfört med andra länder ligger Sverige på efterkälken, slår Unicef Sverige fast i en ny rapport.
En 16-årig flicka som blir utsatt för våld i hemmet, men som nekas hjälp av socialtjänsten. En 17-årig pojke som sitter häktad i isolering under tre månader får inte träffa sin familj, men när han frias från misstankarna finns ingen som kan ta sig an hans fall.
– Hamnar ett barn under 18 år i en sådan situation som exemplen finns egentligen ingen instans att vända sig till för att få upprättelse, säger Christina Heilborn, chefsjurist vid Unicef Sverige.
Till skillnad från Sverige har många länder skrivit på ett tilläggsprotokoll till FN:s konvention om barnets rättigheter, som ger barn och deras ombud möjlighet att framföra klagomål till FN:s barnrättskommitté.
I Sverige skulle Barnombudsmannen (BO) kunna vara en instans som för barns talan, men i dagsläget har myndigheten inte sådana befogenheter. Regeringen vill först att FN:s barnkonvention blir lag – något som kan bli aktuellt först 2020 – innan BO:s funktion kan utökas.
– Vår bedömning är att det finns en motvilja från regeringens sida. Att anpassa de rättsliga instanser som finns kommer att ta tid och resurser i anspråk, säger Christina Heilborn.
Pernilla Baralt, statssekreterare hos barnminister Åsa Regnér, tillbakavisar kritiken.
– Den här regeringen storsatsar just nu vad gäller barns rättigheter.
Bland annat lanserar man ett nationellt kunskapslyft som syftar till att ge kommuner och landsting kunskap om barns rättigheter.
Men från Unicefs håll ser man att BO:s mandat att driva enskilda juridiska fall med fördel skulle kunna införas samtidigt som barnkonventionen görs till svensk lag, som ett helhetsgrepp.
– Det är en prioriterings- och resursfråga. Det är ett enormt arbete att göra barnkonventionen till lag, svarar Pernilla Baralt.
Barns klagorätt
Källa: Unicef Sverige
