Först ut var Christian Engström, tidigare Europaparlamentariker för Piratpartiet.
Han började med att betona att det är en fullt realistisk idé att införa en basinkomst.
– Vi betalar redan i dag för att ingen ska svälta ihjäl.
Men vi gör det på ett stressande och ibland kränkande och ovärdigt sätt, menar han.
– Dagens system är otrygga för individen, det är lätt att hamna mellan stolar och bli av med förmåner.
Målen med en basinkomst är att alla utan jobb ska ha garanterad försörjning, att det ska löna sig att jobba om man får chansen och att försörjningen ska vara
fullständig och lätt att greppa.
Konkret handlar det i hans förslag om 8 333 kronor per månad skattefritt till alla mellan 19 och 64 år som bor i Sverige och inte har andra inkomster.
Ordet medborgarlön är dåligt, menar han, eftersom lön för tankarna till prestation när det handlar om villkorslöshet. Det ska inte heller krävas medborgarskap, menar han, och nämner alla de finnar som bott och betalat skatt i Sverige i decennier.
För Christian Engström handlar basinkomst istället om fördelningspolitik.
– De som redan har ett jobb ska inte få någonting.
Hans förslag innehåller så kallad negativ inkomstskatt; får man andra inkomster trappas basinkomsten ner.
– Då lönar det sig alltid att arbeta.
Finansieringen uppnås bland annat genom att basinkomsten ersätter andra stöd som finns i dag, som försörjningsstöd och studiemedel. Därtill ska arbetsförmedlingen läggas ner ”rakt av” och momsen göras enhetlig.
Näst ut är socialdemokraten Samuel Kazen Orrefur som står bakom en motion som lades fram på Socialdemokraternas senaste kongress. Han upplevde till en början en stor skepticism hos sina partikamrater men har erfarit att när de börjar sätta sig in i frågan så vänder det.
Han går inte in på någon utformning i detalj utan menar att han lyfter ”principresonemang”. Hans förslag i motionen är att staten borde tillsätta en utredning om basinkomst.
Samuel Kazen Orrefur menar att det finns ett stöd för en basinkomst i de socialdemokratiska kärnvärdena ”rättvisa, solidaritet och frihet”.
När det gäller rättvisa ifrågasätter han att man kan tjäna pengar på att äga, skapa pengar och låna ut dessa till ränta.
– Det är helt orimligt.
Han kritiserar också rätten att göra stora vinster på tidigare generationers arbete och på robotisering.
– Man kan fråga sig var soffliggarna finns någonstans i dag?
Han nämner också naturresurserna som ägs av ett fåtal.
– Vi borde fördela de här resurserna jämlikt till alla.
Vi har en stor och växande produktionsförmåga och att ha ett golv som svarar mot människan grundbehov är rimligt, tycker han. En basinkomst skulle kunna bidra till att bygga ett samhälle som maximerar allas frihet och uppmuntrar reell ekonomisk aktivitet.
– Vi får detta om vi ger pengar till fattiga. Det är ett motiv för omfördelning.
En socialdemokratisk basinkomst ska inte ersätta det vi har i dag, menar han, utan komplettera existerande trygghetssystem. Finansieringen kan komma via till exempel ett mer enhetligt skattesystem där alla är med och bidrar. Han tycker att basinkomsten ska byggas ut ”sakta men säkert”.
Miljöpartisten Karin Jansson berättar därefter om det basinkomstförslag hon tagit fram med sin partner László Gönczi. Basinkomst har varit en fråga på många
av partiets kongresser och Karin Jansson menar att partiet haft en positiv hållning men frågan har ändå fallit.
Utgångspunkten är att de trygghetssystem vi har inte fungerar bra.
– Folk blir sjuka av att vara sjuka, systemen bryter ner människor och de upplever maktlöshet.
De som har det allra sämst ställt vinner mest på basinkomst, menar Karin Jansson, men egentligen vinner alla, säger hon.
– Ingen mår bra av att medmänniskor far illa.
En basinkomst till alla eller till fattiga är egentligen samma sak enligt Karin Jansson, eftersom man kan plocka tillbaka från de rika på olika sätt.
– Ger man till alla är det en riktig basinkomst, man är med i gänget. Och det ger en enklare och tryggare administration.
Men hon säger att det är svårt att gå fram med en basinkomst för alla och i förslaget hon presenterar går basinkomsten till fattiga personer över 18 år. Nivån ligger på 7000 kronor per månad.
Syres chefredaktör Lennart Fernström säger att ett syfte med en basinkomst är att omfördela resurser och skapa frihet för dem som har det sämst.
– Pengar är makt, säger han.
Han vill se en rejäl grön skatteväxling från inkomstskatter till skatt på sådant som skadar miljön. Och rensa i trygghetssystemen så att de blir så enkla och begripliga som möjligt.
Basinkomsten skulle gå till alla mellan 20 och 65 och vara 13 000 kronor.
En grundlig presentation av Lennart Fernströms förslag finns i förra veckans ledare:
https://tidningensyre.se/2017/nummer-177-178/sla-ihop-och-rensa-skatte-och-trygghetssystemen/
Lennart Fernström ser gärna att basinkomsten införs successivt.
– Det kommer hända saker som vi inte förutsett, menar han.
