Klimatmötet i Bonn avslutas under fredagen. En av ordförandelandet Fijis prioriterade frågor är att få in ett feministiskt perspektiv i det fortsatta arbetet.
Samtidigt som förhandlingarna för att få fram en regelbok bakom alla delar i Parisöverenskommelsen pågår i Bonn är det flera andra frågor där ordförandeskapet Fiji hoppas att delegationerna ska kunna komma i mål.
En av dem är att slutföra arbetet med en Gender action plan. Nu hoppas förespråkarna på att jämställdhetsplanen kan ligga till grund för att länderna ska se över sina klimatinsatser i ett bredare perspektiv.
– Om du talar om begränsning och anpassning till klimatförändringarna gäller det att inte fastna i de tekniska dimensionerna, utan de behöver också ta hänsyn till de människor och de samhällen som påverkas. Då är det speciellt viktigt att ta hänsyn till kvinnors situation, som generellt drabbas hårdare, säger Liane Schalatek, som följer klimatfinansieringsförhandlingarna i Bonn och är en del av FNs klimatsekreteriats jämställdhetsutskott.
Liane Schalatek ser även att det fortfarande finns flera brister ur ett jämställdhetsperspektiv i klimatfinansieringen. Det är exempelvis svårt för kvinnor att få tillgång till klimatfonderna genom instrument som mikrolån.
– Just nu är det mycket fokus på säkerheten vid låntagandet, vilket förstås är bra på ett sätt. Men det leder också till att det är främst stora projekt som kan få stöd.
Men Liane Schalatek ser också att jämställdhetsperspektivet vinner mark på området. Det ställs exempelvis krav på att alla finansinstitut, som vill kunna fördela medel från den Gröna klimatfonden, ska etablera egna jämställdhetsplaner och redovisa sitt jämställdhetsarbete.
– Deutsche Bank och HSBC kan exempelvis inte få några pengar från fonden innan de etablerat egna jämställdhetspolicys, vilket vi ser som en stor seger då det också kan påverka hela bankens andra verksamhet.
Under veckan uppmärksammades frågan i en protest mitt bland förhandlarna i Bonn. Den hade dels som mål att uppmärksamma de kvinnor som fallt offer i klimaträttskamper det senaste året, dels att påminna förhandlarna om bristen på ett socialt hänsynstagande i samtalen.
– Förhandlarna talar inte om hur de i praktiken ska inkludera kvinnors rättigheter i de regelböcker som de just nu ska ta fram. Det är ett perspektiv som saknas där, det behöver vi påminna dem om, säger Liane Schalatek.
