En tolk räknar fel på årtal – och Migrationsverkets handläggare vägrar korrigera. En pojke har granatsplitter i knät och kan inte genomgå medicinsk åldersbedömning – istället skrivs han upp i ålder, trots dokumentation från BUP och skolhälsovård som styrker att han är minderårig. Två syskon uppger exakta födelsedagar – Migrationsverket ger dem nya, med sju månaders mellanrum.

I rapporten ”Du har inte förmått göra din underårighet sannolik” radas exempel upp på hur det gått till när unga asylsökande skrivits upp i ålder.

– Det spelar ingen roll hur många dokument du har med dig och hur väl du lägger fram din historia. Migrationsverket låter dig inte använda denna samlade information för att styrka din identitet, utan låter den medicinska åldersutredningen gälla ensam, säger Sara Edvardson Ehrnborg, talesperson för Vi står inte ut, som tagit fram rapporten tillsammans med Flyktinggruppernas riksråd (Farr).

Från augusti till december 2016 skrevs 2 713 ungdomar upp i ålder samtidigt som de fick avslag på sin asylansökan. Efter massiv kritik – också i Migrationsverket egen kvalitetsgranskning – mot hur dessa åldersutredningar genomförts skulle rättssäkerheten skärpas. Ingen skulle längre skrivas upp i ålder utan att erbjudas en medicinsk åldersbedömning.

Nu växer dock kritiken också mot de medicinska bedömningarna. I måndags gick läkarna på Rättsmedicinalverket i Uppsala ut med att man vägrar utföra åldersbedömningar på unga asylsökande eftersom de anser metoden vara för osäker.

De studier Rättsmedicinalverket lutar sig mot har visat att 10 procent av dem som faktiskt är minderåriga har fullt utvuxna visdomständer och knäleder – och därmed felaktigt kan bedömas vara vuxna. Men enligt de kritiska läkarna tyder erfarenheten från den tid då metoden använts att felmarginalerna kan vara större än så. Mot bakgrund av att myndigheten utfört 8 000 åldersbedömningar enbart i år kan det ha drabbat åtskilliga individer.

För en del innebär de medicinska utredningarna också att de unga hinner fylla 18 år – eftersom de förlänger handläggningstiden.

– Det blir ett moment 22, konstaterade Sanna Vestin, ordförande i Farr när hon presenterade rapporten.

För många ungdomar får åldern livsavgörande konsekvenser. Många av dem skulle ha ansetts ha skyddsskäl om de betraktats som barn. Exempelvis utvisas den som räknas som barn i regel inte till ett land där de saknar nätverk eller tvingas till internflykt.

Många av dessa skulle med nuvarande praxis på Migrationsverket ändå utvisas när de väl fyllde 18 år. Men åldersuppskrivningarna har också en annan konsekvens – de gör att ytterst få omfattas av nya gymnasielagen. Därmed får de inte den möjlighet till fyraåriga uppehållstillstånd för att gå klart gymnasiet som infördes i somras.

Förutom den direkta påverkan åldersuppskrivningarna har för de ungas möjlighet att stanna i Sverige menar Sara Edvardson Ehrnborg att de godtyckliga bedömningarna också bryter ner ungdomarna psykiskt.

– När de kommer hit och söker skydd blir de inte trodda. Det är förödande för en individ, för ens uppfattning om sig själv. Det blir en form av psykisk nedbrytning, säger hon.

Som Syre berättade förra veckan pågår nu förhandlingar i regeringen. Miljöpartiet försöker få med Socialdemokraterna på en lagändring som gör att de som kom hösten 2015 får stanna även om de hunnit fylla 18 under tiden.

I Norge röstade stortinget i veckan för att unga asylsökande som riskerar att tvingas till internflykt ska få en ny prövning. Beslutet togs mot högerregeringens vilja efter ett förslag från Arbeiderpartiet.

Men statsminister Stefan Löfven står fast. Förra veckan kommenterade han kraven på en amnesti för ensamkommande.

– Nästa gång kan det vara någon annan grupp och då blir det inte ett rättssäkert hanterande om det blir utifrån vilka som har mest opinion bakom sig. Det här måste vara från fall till fall, sa han till Ekot.

Syre har vid flera tillfällen utan framgång bett ansvariga på Migrationsverket om en intervju om hur de ser på rättssäkerheten för ensamkommande barn.