”Paradisläckorna” upprör världen. Företag från 180 länder förekommer i avslöjandena om skatteflykt som nära 400 journalister hjälpts åt med. Och skatteparadisen lär fortsätta att blomstra, tror forskare Syre talat med.
Att företag placerar pengar där skatten är låg och insynen liten, som Bermuda, Kajmanöarna eller Malta är inget nytt. Det som gör ”paradisläckorna” unika är omfattningen. 25 000 företag och andra verksamheter förekommer i materialet.
I tisdags diskuterade EUs finanminstrar skatteflykten. En gemensam svart lista på skatteparadis utanför EU är ett av förslagen som nämns.
Sedan tidigare finns också tankar om att tvinga multinationella bolag att redovisa vinster i alla länder där man har verksamhet. 2016 var Sverige med och stoppade ett sådant förslag med hänvisning till att man ansåg det vara en fråga som krävde enhällighet.
Roger Persson Österman, professor i skatterätt tror inte EU kommer att enas kring kraftulla åtgärder.
– Medlemsstaterna har svårt att komma överens om gemensamma skatteregler samtidigt som regler om fria kapitalrörelser och fri etablering gör att man kan man sätta upp bolag där det är som mest fördelaktigt, säger han.
Roger Persson menar att internationellt samarbete är avgörande, men att det nu är kärvt både inom EU och globalt. Han ser paralleller till svårigheterna att nå resultat på miljöområdet.
– Samarbete är vägen framåt, men just nu är inte jordmånen den bästa. Avigsidan med globaliseringen är ökade klyftor och växande populistiska rörelser som gjort det ännu svårare.
