Åre kommun har hyllats för sitt integrationsarbete där de nyanlända trivs bra, har sysselsättning och har mottagits med öppna armar av lokalbefolkningen. Enligt Martin Söderström, integrationschef på Åre kommun, har det avgörande varit en politisk vilja och en inställning: att se alla nyanlända som en tillgång.

Martin Söderström är övertygad:

– Den politiska viljan spelar roll. Det är jätteviktigt att de lokala politikerna säger ”vi gav Martin fria tyglar och det blev jättebra”.
Han är inflyttade till Åre från Härnösand och började som SFI-rektor år 2011 innan han blev integrationschef i Åre kommun 2012.

Utan att ha någon aning om vad som skulle hända de kommande åren byggde Martin och hans kollegor upp ett integrationsarbete i Åre som får andra kommuner att blekna. För trots att lilla Åre under ett år fick 1000 asylsökande så blev det inga större problem. Hela samhället engagerades, de nyanlända inhystes i övergivna hotell, företag fixade praktikplatser och privatpersoner arrangerade events och aktiviteter.

–  Av de nyanlända som kom år 2015 och som sedan har fått uppehållstillstånd och blivit placerade i Åre kommun, har 94 procent valt att bo kvar. Sysselsättningsnivån ligger runt 95 procent och 55 procent har jobb – långt över rikssnittet på 33 procent, säger Martin, inte bara med stolthet i rösten utan också med beslutsamhet. För Martin är det inte en tävling, det är människors liv det handlar om.
– I princip alla som kom 2015 ville stanna i Åre men fick inte det. Migrationsverket skickade dem runt i landet och många blev placerade i andra kommuner. Vi har bett om att de ska få stanna, och att vi kan ta emot fler, men vi får inte det, säger han och målar upp en talande bild av hur människor i kommunen protesterade när ett asylboende skulle läggas ner. Det var ingen som protesterade när det öppnade.

 

”Vi hade byggt upp en bra organisation, det hjälpte oss. Trots att vi hade 1000 asylsökande här över en natt så hade vi ingen ’flyktingkris’.”

– Det var en tjej som gjorde en C-uppsats om korrelationen mellan de 50 kommuner som röstar på Sverigedemokraterna i stor utsträckning och de som tagit emot många nyanlända. Åre var den enda kommun som stack ut, vi har tagit emot många nyanlända, men andelen som röstar på SD är låg.
Hur kunde Åre då lyckas med det som så många andra kommuner inte lyckats med?
När Martin började sitt arbete 2012 var Åre en liten transitkommun som tog emot ”lite flyktingar som sedan flyttade till storstan”. Men sedan kom flyktingvågen 2014–2015.
– Vi hade byggt upp en bra organisation, det hjälpte oss. Trots att vi hade 1 000 asylsökande här över en natt så hade vi ingen ”flyktingkris”. Det funkade jättebra. Klart att det var mycket att göra, men det funkade, säger Martin.

Stöttat frivilliga

De öppnade tre stora hotellanläggningar och självklart påverkade det kommunen på jättemånga sätt, med skola, räddningstjänst och allt det innebär.

– Kommunledningen var snabb med att agera och ge oss det stöd vi behövde och allmänheten svarade upp jättebra. Var tionde kommuninvånare har engagerat sig på något sätt; organisationen Välkomstgruppen Åre startades av privatpersoner och vi har varit med och stöttat dem från starten. Vi sade ”vi tänker hålla ihop det här från kommunens sida”. Frivilligorganisationerna har vetat att vi står bakom dem som en trygg part.
Martin berättar om den lilla orten Kall, med 80 invånare, som helt plötsligt hade 250 invånare till, boende i två tomma hotellanläggningar. Kommunen höll möten dit hela byn kom och ställde frågor. Det gemensamma gensvaret var att göra det bästa de kunde nu när alla människorna kommit dit.

– Även om hotellen stängt nu så är det många som bor kvar i orten och det är fullt i hyreslägenheterna.

För Åre kommun verkar arbetet med mottagande av nyanlända ha varit en bra strategi. Medan kommunen under många år minskat i befolkningsantal slog det över under 2016 och nu visar siffrorna positivt: fler föds än dör i kommunen, fler flyttar dit än flyttar därifrån och fler flyttar dit från utlandet än antalet som flyttar utomlands.

– Det var plus på alla parametrar, och det har inte bara att göra med alla nyanlända. Men visst har det varit en boost för kommunen. Vi kan lugnt säga att de nyanlända är ingen belastning, utan de berikar oss. Det ena har gett det andra och det har blivit en positiv spiral.

Den politiska viljan har varit det avgörande, menar Martin. Åre vill inte vara en transitkommun, utan vill att de nyanlända ska stanna, trivas, få bostad och jobba. Och det sade politiker över den politiska spännvidden, så Martin och hans kollegor har kunnat jobba på oavsett vad som händer i de kommunala valen.

– Om man inte är tydlig med att man vill det här, och tror på det, då är det klart att det är svårt som tjänsteman att jobba …

– Vi har hela tiden sett det som en tillgång, vi har trott på alla människor som kommer hit. Nummer ett i vår värdegrund är tron på att alla frön kan gro.

Skapa små sammanhang

Martin ser klara fördelar med att vara en liten kommun, de har kunnat komma ut på företagsfrukostar och prata och de som jobbar med rekrytering känner företagen, så det har varit enkelt att skaffa praktikplatser.

– Jag tror att man kan skapa sådana små sammanhang i större städer också, bara att man får göra det på stadsdelsnivå istället.

Men det är inte bara små kommuner som lyckats, Martin menar att Östersund är ett bra exempel också. Han berättar om Krokoms kommun, som kopierat Åres modell, utan att ha samma turistnäring, och att det har fungerat lika bra hos dem.

Åre kommun följer Maslovs behovstrappa och ägnar först mycket tid till att skapa trygghet och lära ut språket. Sedan handlade det om att skapa ett socialt sammanhang och där hjälpte frivilligorganisationer som Välkomstgruppen Åre och Hej främling till. Det är viktigt att förstå att människor inte kan gå ut och jobba från dag ett, menar Martin.

Kommunen anställde fyra etableringskoordinatorer som jobbat med sysselsättningsdelen tillsammans med arbetsförmedlingen. Många nyanlända arbetar i dag inom turismen och skolorna har anställt många som språkstödjare. Men flera har fått jobb även som ingenjörer och lärare.

”Redan en smältdegel”

Andra saker som varit till Åres fördel är att det länge varit ett område som avfolkats och att få dit mer folk innebär att skolor, förskolor och lokala affärer kan finnas kvar. Åre är också unikt för att det lockar till sig urbana människor som vill leva och bo i Åre och kanske inte huvudsakligen göra karriär, så rädslan för att ”invandrare ska ta våra jobb” är inte lika stor här. Dessutom, menar Martin, att eftersom många som bor i Åre är hitflyttade så finns en stor förståelse för hur det är att vara ny.

– Vi är redan en smältdegel, det ökar förståelsen.

Martin vill inte kritisera andra kommuners arbete men han är kritiskt till katastroftänkandet som politiker ofta använder sig av.

– Vi borde prata mer om möjligheter än om systemkollaps. Det går jättebra för koncernen Sverige, varför pratar vi inte mer om det?

Själv har han påverkats starkt av sitt arbete de här åren och blivit mer ödmjuk inför livets lotteri.

– Vad fantastiskt anpassningsbara vi som människor är. Vi gräver ganska lite i vad folk har varit med om men vi får höra ändå. Tänk att utifrån de situationer människor kommer ifrån, lyckas de bara vända blad och säga: nu börjar mitt nya liv. Det är jag så fascinerad av.

”Jag vill att alla ska förstå mig”

På bageriet och kaféet Grädda, nära backarna i Åre, träffar jag Smret Gebraheines-Gebrahait som kom till Sverige för fyra år sedan. Hon var gravid när hon ensam lämnade Eritrea för att fly till Sverige, av politiska skäl. Barnets pappa är i Grekland, men hon vet inte var.

Smret pratar tyst och på stapplande svenska. Hon är glad över att få prata med mig säger hon, men har svårt att hitta orden. Att berätta om flykten är inte lätt ”det var svårt” säger hon, ”mycket svårt”.

Hon blev tidigt förflyttad till Grytans flyktingförläggning, en bit utanför Östersund, därefter till några olika ställen, innan hon slutligen, för två år sedan hamnade i Mörsil i Åre kommun. Där bor hon i dag med sin 3-årige son Natnel och har jobb på caféet sedan snart ett år tillbaka.

– Alla ställen jag har bott på i Sverige har varit bra, säger Smret. Jag var gravid när jag kom, så jag fick hjälp direkt.

När hon kom till Sverige var hon gravid i tredje månaden. Hon berättar att graviditeten var svår och att hon spydde hela tiden.

– Men det är normalt för att vara gravid, säger hon och rycker på axlarna.

Smret har bara positiva saker att säga om sin tid i Sverige. Mottagandet, möjligheten till praktik på två olika ställen och sedan jobbet på kaféet, som hon fick via Integrationsservice på Arbetsförmedlingen.

”Jag har svenska vänner nära hemmet. Vi dricker kaffe ihop ibland och pratar lite svenska.”

Åre har berömts för sitt arbete med att skapa aktiviteter för nyanlända genom organisationer som Hej Främling och Välkomstgruppen Åre, men Smret har inte varit med i något sådant. Men hon umgås en del med andra svenskar.

– Jag har svenska vänner nära hemmet. Vi dricker kaffe ihop ibland och pratar lite svenska.

Smret återkommer gång på gång till vikten av språket. Hon skulle gärna vilja prata bättre och läser kurser på distans.

– Jag vill att alla ska förstå mig. Jag tittar mycket på Barnkanalen, det är bra för att lära sig.

Så när jag återkommer till frågan om vad som skulle ha kunnat göras bättre i mottagandet för nyanlända, så återkommer hon till språket. Att hon vill prata bättre svenska.

– Det har varit lätt att få jobb men ska jag komma in mer i samhället måste jag prata ännu bättre.