Migrationen från Latinamerikas landsbygd orsakar oro eftersom den på sikt kan drabba regionens matproduktion. Nu vill FN påverka utvecklingen genom investeringar som ska leda till förbättrade livsvillkor på landsbygden.
Den brasilianska experten Luiz Carlos Beduschi arbetar för FNs livsmedelsorgan FAO och han menar att målsättningen är att människor på landsbygden i framtiden ska betrakta migration som bara ett av flera möjliga alternativ.
– Om levnadsförhållandena på landsbygden förbättras så ger det människor möjlighet att ta mer självständiga beslut, säger Luiz Carlos Beduschi till IPS.
Han understryker att migrationen minskar på platser där människor har fler ekonomiska möjligheter och tillgång till god samhällsservice.
– På avlägsna platser där det råder brist på bördig åkermark och där människor inte har några sparade pengar som gör det möjligt för dem att flytta är behovet av satsningar på sociala skyddsnät än mer nödvändiga.
Närmare 30 miljoner människor från Latinamerika och Karibien har flyttat till ett annat land, enligt FN-organet Eclac. Av dessa bor närmare 20 miljoner i USA, varav många som papperslösa.
En stor andel kommer från Mexiko, det finns runt tolv miljoner mexikaner som bor i andra länder, främst i USA. Siffror från FN visar också att migranterna med tiden har blivit allt yngre.
Eclac lyfter även fram att migrationen inom Latinamerika har ökat stadigt på senare år. I dag beräknas åtta miljoner latinamerikaner ha flyttat till andra länder inom regionen.
Juristen Víctor Hugo Lagos arbetar med migranter i Chile för jesuitordens räkning. Han menar att det finns ett skäl till att människor emigrerar som väger tyngre än andra.
– Fattigdomen får människor att besluta sig för att lämna sina hemländer och söka nya möjligheter någon annanstans, säger han till IPS.
Jorge Martínez vid Celade, Latinamerika och Karibiens center för demografi, säger att migrationen från landsbygden in till städerna har minskat på senare år. Enligt honom kommer många av de latinamerikaner som flyttar till andra länder i dag från städer, även om det finns undantag som Mexiko, där utflyttningen från landsbygden fortfarande pågår.
– Men en sak som kan komma att få en stor påverkan är förekomsten av naturkatastrofer och klimatförändringar, något som slår hårdast mot dem som redan är mest sårbara och minst skyddade, säger han.
Enligt FAO tvingades fler än 19 miljoner människor i världen under 2015 att flytta inom sina egna länder på grund av naturkatastrofer.
Juristen Víctor Hugo Lagos säger att vid sidan av fattigdom är miljöproblem ett av de främsta skälen till att människor lämnar sina hemländer.
– Haiti är ett typiskt exempel. Det är ett land som präglas av fattigdom och vars ledare i hög grad varit korrupta. Landet har dessutom drabbats av flera återkommande naturkatastrofer.
FAOs mål är att påverka framtidens migration genom investeringar i jordbruk och en tryggad livsmedelsförsörjning.
– Vi arbetar med en lång rad olika partners för att utrota hungern och fattigdomen på landsbygden, förbättra användningen av naturresurser och stärka människors försörjningsmöjligheter, säger Luiz Carlos Beduschi.
Han menar att målet inte är att minska antalet migranter – utan att bidra till att de som väljer att emigrera får möjlighet att göra det på ett ordnat och säkert sätt.
– Tanken är att migration inte ska vara det enda alternativet för familjer, utan bara en av flera möjligheter.
FAO menar att investeringar i en hållbar matproduktion och en utveckling av landsbygden bidrar till att hantera den globala utmaningen det innebär att få fram tillräckligt med mat till en växande världsbefolkning. Men det handlar också om att skydda klimatet och hantera framtidens migrationsströmmar.
