SCA måste sluta avverka värdefull skog. Det kräver Greenpeace som i måndags blockerade skogsbolagets massafabrik i Timrå. Också renskötande samer riktar hård kritik mot SCA och menar att deras skogsbruk hotar renarnas bete.
– Vi accepterar inte att värdefull skog går förlorad. Vi är alla beroende av ett friskt ekosystem. Det är det som ger oss grundläggande saker som ren luft och vatten, säger Lina Burnelius, ansvarig för skogsfrågor på Greenpeace Sverige.
Blockaden mot massafabriken i måndags, då ett fyrtiotal aktivister hindrade införseln av virke, är ett sätt att uppmärksamma att situationen är allvarlig för de svenska urskogarna, menar Lina Burnelius.
– Skogsskyddet är undermåligt. De sista riktiga skogarna är små öar som försöker överleva i ett hav av kalhyggen och trädplantager, säger Lina Burnelius.
Greenpeace kräver att avverkning av ekologiskt värdefull skog upphör i de områden som Naturvårdsverket har klassat som så kallade värdetrakter, där det finns ”särskilt höga bevarandevärden”.
På SCA är man besvikna på Greenpeace som de tycker går i konfrontation, trots att bolaget haft en dialog med dem.
– I grund och botten är vi överens om de övergripande målen. Men deras krav är väldigt svepande och svåra att gå med på rakt av. Det handlar om att man ska sluta bruka mer än en fjärdedel av hela Sveriges skogsmark, säger Björn Lyngfelt, SCAs kommunikationsdirketör.
Det är inte bara mot SCA Greenpeace kampanj riktar sig. En tredjedel av det som SCA producerar i fabriken i Timrå levereras till mjukpappersjätten Essity, med varumärken som Edet och Libero. Grenpeace kräver att de ska sluta handla med SCA.
– Essity är världens näst största mjukpappersföretag. Vi förväntar oss att de städar upp i sin leverantörskedja, säger Lina Burnelius.
Essity vill inte ställa upp på intervju med Syre. I en kommentar skriver företaget bland annat att man följer FSC-standard, vilket är branschens eget system för miljöcertifiering.
Också från renskötande samer kommer hård kritik mot hur SCA bedriver skogsbruk. De oroas över att stora plantager med den importerade tallen contorta krymper de områden där renarna kan beta. I de mörka och täta plantagerna växer inte hänglav som renar äter.
– Det blir en förlust av betesmarken som är kännbar. Vi lever redan med effekterna av ett intensivt skogsbruk på 80- och 90-talen och har få naturliga skogar kvar, säger Jenny Wik Karlsson, verksamhetschef på Svenska samers riksförbund.
Renarnas behov av hänglavar har dessutom ökat i takt med klimatförändringarna eftersom milda vintrar gör att marken oftast täcks av is som gör att renarna inte kommer åt marklaven.
SCA säger att man för en dialog med samebyarna.
– Det handlar om hur vi ska samsas två näringar om samma mark, säger Björn Lyngfelt.
Dialog räcker inte, menar Jenny Wik Karlsson.
– Ja, visst har vi en dialog. Men det betyder inte att det vi säger hörsammas. De menar att de inte kan ta hänsyn till våra krav på grund av ekonomiska intressen, säger hon.
Förra fredagen meddelade Riksrevisionen att man ska granska statens insatser för att skydda värdefull skog. Detta sedan Naturvårdsverket bedömt att miljömålen som rör skyddet av våra skogar inte kommer att uppnås till 2020.