Uppemot en halv miljon rohingyer har tvingats på flykt till grannlandet Bangladesh undan den burmesiska arméns senaste offensiv mot den förföljda muslimska minoritetsgruppen. Många kvinnor vittnar om att de utsatts för fruktansvärda övergrepp av soldater.
En av dem är 26-åriga Yasmin, som sitter och håller om den bebis som hon födde för bara tio dagar sedan här i ett flyktingläger i Cox’s Bazar, ett distrikt som ligger vid gränsen mot Burma.
Hon berättar för IPS att hon för tre veckor sedan fortfarande var kvar i sin hemby Hpaung Taw Pyin i Burma, när soldaterna kom. De brände ner hus och avlossade skott och de flesta männen flydde från platsen, av rädsla för att bli torterade eller dödade. Höggravida Yasmin var en av de få kvinnor som blev kvar i byn. På kvällen blev hon utsatt för ett hemskt brott.
– Det kom en armélastbil och stannade utanför, sedan började soldaterna göra razzior. Jag var ensam i mitt hem då en soldat kom in. Han bjöd in några andra soldater för att våldta mig, berättar Yasmina som är uppenbart traumatiserad av den fruktansvärda upplevelsen.
Hon berättar att soldaterna hade vapen riktade mot henne under gängvåldtäkten och att hon vid en tidpunkt svimmade av.
Yasmins man dödades i början av september i samband med en av de återkommande räder som den burmesiska armén på senare tid har genomfört i delstaten Rakhine.
Många av de flyktingar som tagit sig över gränsen till Bangladesh finns i bergsdistriktet Bandarban och i kustregionen Cox’s Bazaar, där flyktinglägren är överfulla. Till dessa regioner har rohingyer sedan länge tagit sig på flykt undan det återkommande våldet i Burma. Bangladesh har tagit emot dem av humanitära skäl.
Den senaste flyktingvågen som inleddes i augusti har dock skakat omvärlden på grund av dess omfattning. Flyktingar i lägren vittnar om nästan otänkbara övergrepp från den burmesiska armén. Män uppges ha blivit dödade medan oskyldiga och obeväpnade kvinnor utsatts för sexuella övergrepp.
Många menar att övergreppen ingår i en operation som syftar till att driva ut rohingyerna från Rakhine. Den muslimska minoritetsgruppen erkänns inte som medborgare av Burma.
En manlig flykting, som anlände till Bangladesh för en knapp månad sedan, säger till IPS att armén har lyckats med sin målsättning – att tvinga många män på flykt.
– Men de kvinnor som fanns kvar utgör ett problem för militärjuntan, och att döda dem skulle leda till internationell kritik. Därför har de valt en strategi som syftar till att skrämma kvinnor och barn, vilket har fungerat, säger mannen till IPS.
Flera av de humanitära organisationer som arbetar för att hjälpa flyktingarna – både FN-organ och lokala grupper – uppger att i stort sett alla kvinnliga flyktingar har utsatts för olika former av övergrepp.
För IPS berättar överlevande och vittnen brutala historier om hur kvinnor och flickor utsatts för våldtäkter inför sina familjemedlemmar. Många uppger att soldaterna varit oerhört brutala och inte visat någon medkänsla ens med de oskyldiga barn som tvingats bevittna hur människor dödats och hem bränts ner.
Bimol Chandra Dey Sarker är ordförande för den lokala organisationen Mukti.
– Jag har varit en engagerad människorättsaktivist i 20 års tid, men har aldrig tidigare hört talas om sådant extremt våld. Många av de kvinnor som nu härbärgeras i lägren har berättat om fruktansvärda sexuella övergrepp, det är som en mardröm, berättar Bimol Chandra Dey Sarker för IPS.
Den erfarenheten delas av Kaniz Fatema, som är engagerad i en av Cox’s Bazaars viktigaste lokala organisationer, Codec.
– Vi får hela tiden höra fler berättelser om sexuella övergrepp och jag har fått höra kvinnor berätta om fruktansvärda händelser som plågar dem. Även om kvinnorna är traumatiserade så vågar de berätta om det här i Bangladesh, där de känner sig mer trygga, säger hon. En företrädare för ett lokalt sjukhus berättar att man till en början främst fick ge vård åt flyktingar som blivit skottskadade. Nu inriktas insatserna även på att hjälpa många gravida kvinnor, som även utsatts för sexuella övergrepp. En sjuksköterska säger att många kvinnliga patienter har skador efter att ha utsatts för våldtäkter.
Flyktingen Mohammad Jamil Hossain lyckades ta sig över till grannlandet efter att ha gått genom djupa skogar och tagit sig förbi minor och burmesiska gränsvakter. Han tror inte att förföljelsen av rohingyer är över.
– Den systematiska utrensningen kommer inte att upphöra förrän varenda rohingyer tvingats ut ur landet. Hela världen ser vad som händer, men gör inget för att stoppa mördandet, säger han.
Mohammad Jamil Hossain är mycket kritisk mot Burmas faktiska ledare, Aung San Suu Kyi, och det faktum att hon inte har tagit ställning mot den burmesiska arméns övergrepp mot minoritetsgruppen.
Shireen Huq är en av grundarna av Naripokkho, som är en av Bangladesh främsta kvinnoorganisationer, och hon säger sig vara chockad över det stora antalet flyktingar – och alla rapporter om de övergrepp som begåtts mot kvinnor.
– Vi måste se till att alla flyktingar får den vård de behöver, i synnerhet alla de som drabbats av sexuellt våld. De är i behov av medicinsk vård, men också av psykologiskt stöd och möjligheten att få hjälp med aborter, säger hon.
Enligt FNs migrationsorgan IOM fortsätter flyktinglägren i Bangladesh att fyllas på med nya flyktingar varje dag. IOM har samtidigt vädjat om motsvarande 120 miljoner dollar i bistånd från omvärlden, för att hantera den humanitära krisen under de kommande månaderna.
