DEBATT ”Regeringen föreslår den största klimat- och miljöbudgeten i svensk historia och vi gör det med stolthet”. Så sa statsminister Stefan Löfven för en månad sedan och citerades flitigt i medierna. Den största klimat- och miljöbudgeten i svensk historia låter fantastiskt – men lämnar en hel del övrigt att önska.
Sanningen är att Sverige i dag inte är i närheten av att uppfylla de åtaganden som följer av Parisavtalet. Det innebär att världen ska begränsa den globala medeltemperaturhöjningen till väl under två grader och sträva efter att hålla höjningen till maximalt 1,5 grader. Att vi behöver hålla nere uppsläppen är inte en värderingsfråga, något som klimatforskaren Kevin Andersson förkunnade för ett par veckor sedan under en föreläsning vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm.
Sverige når alltså inte upp till de klimatpolitiska mål som vi skrivit under i och med Parisavtalet. Samtidigt står statsminister Löfven och skryter om att regeringen nu lagt den största klimat- och miljöbudgeten någonsin. Miljöpartiet är så klart inte utan skuld till denna retorik, även om vi förstår partiets ständiga eufemismer i dess nuvarande politiska situation.
Det är inte lätt att ställa om ett helt lands produktion, konsumtion och resemönster. Men inte heller är det lätt att behöva anpassa sig efter vår jords faktiska gränser först när vi blivit tvingade till det. För det måste vi göra och vi i Sverige måste ta täten i den omställningen då vi faktiskt har enormt goda förutsättningar att göra det.
För att kunna ställa om behöver vi se saker för vad de är. I dag tar regeringen exempelvis inte all vår konsumtion i beaktning när vi talar om Sveriges utsläpp. Vi kan alltså sänka vår egen produktion för att importera mer från andra länder – och samtidigt kunna skryta om hur duktiga vi är på utsläppsområdet. Det är något vi tycker är helt uppåt väggarna och därför vill vi se hela landets konsumtion tas med i beräkningen när vi talar om Sveriges totala koldioxidutsläpp.
Vi föreslår redan 2018 en satsning på över 10 miljarder extra utöver regeringen:
Utökade satsningar på kollektivtrafiken, såväl vad gäller upprustning och underhåll av infrastrukturen. Vi omfördelar 2,5 miljarder kronor från trängselskatter från motovägsbyggen till kollektivtrafik.
• Fi avdelar 1,5 miljarder kr till en fond ur vilken kommuner och regioner kan ansöka om pengar för projekt kring avgiftsfri kollektivtrafik.
• Fi vill även att svenskarnas matkonsumtion bär sina egna klimatmässiga kostnader. Därför föreslår Feministiskt initiativ att en skatt på animalieprodukter (kött, mjölk, ägg etc) fasas in. Samtidigt föreslår vi att momsen på frukt, grönt och spannmål halveras till en kostnad av 4,5 miljarder från år 2019.
• Fi vill se en flygskatt på 20 procent högre nivå än regeringens ursprungliga förslag.
• Fi satsar 2,5 miljarder jämfört med regeringen till att bygga ut järnvägsnätet, och 1 miljard extra till cykelbanor och gångtrafik.
• Fi satsar 500 miljoner kr extra på åtgärder för och skydd av värdefull natur samt en hållbar havs- och vattenmiljö, samt för miljöinvesteringar i glesbygd.
Miljö- och klimatsatsningarna i Feministiskt initiativs skuggbudgetförslag för 2018 är inte bara fullt finansierade, de ser även till att Sverige faktiskt på allvar gör allt för att nå upp till de klimatpolitiska målen i enlighet med Parisavtalet. Vår budget är utformad för att skapa ett hållbart och solidariskt Sverige, även i framtiden.
