Under året har USA upplevt rekordtemperaturer och flera förödande och extremt kostsamma orkaner och skogsbränder. Enligt en ny rapport måste landet av rena affärsskäl börja bedriva en klimatpolitik som syftar till att minska klimatförändringarnas effekter.
Författarna till den nya rapporten från organisationen Universal Ecological fund har i detalj beräknat vilka kostnader USAs bristande klimatpolitik har för både landets ekonomi och folkhälsa. Slutsatsen är att politiken måste riktas om och sätta hållbarhet i fokus.
– Det handlar inte om ideologi, utan om ett klokt affärssinne, säger James McCarthy, som är en av rapportens författare, till IPS.
Han var tidigare ordförande för organisationen American Association for the advancement of science, AAAS, och är även professor i oceanografi vid Harvarduniversitetet. Han understryker att det blir oerhört dyrt för landets ekonomi att inte ta klimatförändringarna på allvar.
Bara under den senaste månaden har USA drabbats av tre orkaner och mängder av skogsbränder.
– Detta år har inte varit likt någonting vi tidigare har upplevt, säger James McCarthy.
Kostnaderna för orkanerna Maria, Harvey och Irma tillsammans med de skogsbränder som härjat i västra USA förväntas bli extremt höga. I den nya rapporten beräknas de kunna uppgå till nästan 300 miljarder dollar, och eftersom orkansäsongen ännu inte är över kan kostnaderna komma att stiga ytterligare.
Antalet extrema väderfenomen i USA som medfört kostnader på mer än en miljard dollar har enligt vädermyndigheten NOAA ökat med nästan två och en halv gånger under det senaste decenniet. Många bedömare menar att dessa kostnader bara kommer att fortsätta öka i takt med att klimatförändringarnas effekter förvärras – i form av bland annat fler skogsbränder och varmare hav som orsakar alltmer intensiva stormar.
James McCarthy säger till IPS att det behövs mer investeringar än bara sådana som är inriktade på att hantera dessa väderfenomen.
– Infrastrukturen är viktig, men allt som vi kan göra för att minska intensiteten i dessa händelser, genom att hejda den globala uppvärmningen, kommer att göra framtidens infrastruktursatsningar mer effektiva, säger han.
En av de främsta orsakerna till klimatförändringar är förbränningen av fossila bränslen, något USA har förblivit beroende av för energiproduktionen. För närvarande ligger fossila energikällor som kol, olja och naturgas bakom närmare 80 procent av den energi som genereras och förbrukas i landet.
Rapportförfattarna konstaterar att hårdare utsläppsregler har lett till att kostnader för ohälsa till följd av luftföroreningar visserligen har minskat, men samtidigt står förbränningen av fossila bränslen fortfarande för en hälsokostnad på i genomsnitt 240 miljarder dollar om året. Tillsammans med andra ekonomiska förluster landar kostnaderna på minst 360 miljarder dollar om året under det kommande decenniet.
James McCarthy säger att det är av högsta vikt att USA genomför fler åtgärder för en övergång från fossila till förnyelsebara energikällor. Det är dessutom en omställning som enligt honom skulle resultera i många nya arbetstillfällen.
Rapportförfattarna understryker behovet av nya investeringar, som skulle kunna finansieras av inkomster via beskattning av fossila utsläpp. Den typen av beskattning har dock mött kritik, eftersom vissa bedömare menar att de bara leder till att företagen lägger kostnaderna på konsumenterna genom höjda priser på el och bensin.
James McCarthy påpekar dock att allmänheten redan nu får bära de kostnader som luftföroreningar och extrema väderfenomen för med sig.
Trots att de allra flesta forskare är överens om hur de fossila utsläppen driver på klimatförändringarna har USA börjat bedriva en annan miljöpolitik under president Donald Trump.
Donald Trumps administration har inte bara meddelat att de tänker dra sig ur Parisavtalet utan arbetar för närvarande med att riva upp den satsning på förnybar energi som lanserades av hans företrädare Barack Obama. Det är en åtgärd som hänger samman med Donald Trumps arbete för att öka investeringarna i kolindustrin, med hänvisning till att detta skulle återskapa många förlorade arbetstillfällen.
James McCarthy menar dock att den politiken inte är faktabaserad.
– Det finns inga bevis för att det skulle gå att återskapa en amerikansk ekonomi som bygger på användning av kol. Dessutom, om du ska skapa fler arbeten så är det mer förnuftigt att satsa på framtiden och förnybara energikällor, säger han.
Han menar att även om politiken på nationell nivå kan komma att förvärra klimatförändringarna så tar många av landets städer och delstater täten och rör sig i rätt riktning.
I fråga om vindkraft är Iowa den delstat som leder utvecklingen, där kommer 35 procent av elektriciteten från denna förnybara energikälla. I Oklahoma ligger siffran på 25 procent.
Samtidigt påverkar USAs klimatpolitik inte bara det egna landet, utan hela världen. Eftersom USA:s process att dra sig ur Parisavtalet kommer att ta tid hoppas James McCarthy därför att landets ledning ska hinna ändra uppfattning.
– Vår förhoppning är att presidenten ska inse att detta partnerskap är enormt värdefullt. Vi bör genomföra gemensamma satsningar med de länder som har insett, på ett liknande sätt som vi försöker föra fram i denna rapport, att om vi inte gör någonting så blir konsekvenserna mycket dyra och i vissa fall livshotande, säger han.
