EU kan stå handfallet inför framtida flyktingvågor till följd av den globala uppvärmningen. Det menar tankesmedjan Fores som vill ge klimatflyktingar stärkt skydd.
200 miljoner människor på flykt i världen 2050. Det är vad FNs migrationsorgan IOM räknar med kan bli en konsekvens av den globala uppvärmningen.
Även om en bråkdel av dem skulle söka sig till EU kan unionen överrumplas om inte frågan börjar diskuteras, menar den liberala tankesmedjan Fores.
– Inget land diskuterar det här på EU-nivå. Man försöker möta klimathotet genom exempelvis Parisavtalet, men man har inte gett dem som är på flykt undan klimatförändringar något utökat juridiskt skydd, säger Adam Reuben, en av författarna till en ny rapport från Fores om klimatflyktingar.
Han önskar att klimatflyktingars skydd ska stärkas. I dag är det exempelvis oklart om de omfattas av det tillfälliga skyddsdirektivet som kan användas för att snabbt ge många människor tillfälligt skydd vid extrema situationer.
Men han erkänner att förutsättningarna för att införa liberalare regler för migration inte är de bästa för tillfället.
– Just nu är det väl närmast otänkbart att tänka sig en utvidgning av asylrätten. Men om man vill vara proaktiv och inte bara reagera måste man börja diskutera frågan innan klimatflyktingarna står vid EUs gräns, säger Adam Reuben.
Samtidigt menar han att det finns andra insatser EU kan göra för att stötta klimatmigranter nu och i framtiden, inte minst i deras närområde.
– Ett aktuellt exempel är somaliska flyktingar som är på flykt från både från krig och torka och oftast hamnar i flyktingläger i Kenya. Kan man stötta migranter att få arbetet och egenförsörjning minskar också behovet att söka sig vidare till Europa, säger Adam Reuben.
