Samtidigt som Katalonien och Kurdistan kämpar för självständighet avslår FN möjligheten för Västpapua till en egen folkomröstning. Ett beslut som kritiker menar går emot FNs hållbarhetsmål.
1,8 miljoner namnunderskrifter för en folkomröstning smugglades ut ur Västpapua och nådde FN-skrapan förra veckan.
Benny Wenda, talesperson för Västpapuas frihetsrörelse ULMWP, överlämnade uppropet, i många fall undertecknat med livet som insats av både västpapuaner och indoneser, och uppmanar FN att göra om och göra rätt.
– Omröstningen 1969 var i strid med internationell rätt.
1969 beseglades ödet för den västra halvan av Nya Guinea, kallad Västpapua. I stället för en folkomröstning ”rådfrågades” 1 026 personer som under hot och med smörjmedel röstade för att ansluta halvön till Indonesien.
En folkomröstning i dag skulle, enligt Benny Wenda, sätta punkt för decennier av politisk förföljelse och ekonomisk förnedring. Uppropet visar att den indonesiska militärens våld och förföljelse inte minskat västpapuaners självständighetstörst. Men det är bråttom, menar han:
– Vi överlämnar benresterna av Västpapua till FN och till världen.
FN var dock snabba med att avslå Västpapuas krav på att anslutas till FNs avkoloniseringskommitté, som dåvarande Nederländska Nya Guinea fanns uppsatt på fram till 1963, året då Indonesien annekterade regionen.
– Vi arbetar endast med regioner som står med på listan över icke-självstyrande territorier efter beslut av generalförsamlingen, säger Rafael Ramírez, ordförande för FNs avkoloniseringskommitté.
Ett självständigt Västpapua bringar inte bara bekymmer för Indonesien: kontroversiella gruvprojekt har gett USA, Australien och EU stora inkomster i kölvattnet av folkdrivning och landgrabbing.
Situationen för mänsliga rättigheter beskrivs som akut men är svår att kartlägga på grund av Indonesiens motvilja att utfärda inresetillstånd för journalister och människorrättsorganisationer.
Vanuatus premiärminister Charlot Salwai kräver en utredning om brott mot mänskliga rättigheter – samt kritiserar FN:
– I ett halvt sekel har världssamfundet bevittnat tortyr, mord, exploatering, sexuellt våld och rättslösa fängslanden av västpapuaner – men slagit dövörat till ropen på hjälp.
Salomonöarnas premiärminister, Manasseh Sogavare, menar att FNs hållbarhetsmotto, ”ingen ska lämnas kvar”, ekar ihåligt:
– Uppropet har nått oss med sin förhoppning om en bättre framtid. Nu är ett gyllene tillfälle att visa att mottot ”ingen ska lämnas kvar” verkligen uppnås, säger han.
