Världsfacket ITUC driver krig mot klimatförändringarna och anser att den globala ekonomin är omringad av girighet. – Ingen kan överleva i en värld där medeltemperaturen stiger tre eller fyra grader, säger generalsekreterare Sharan Burrow.
Sharan Burrow har precis kommit hem efter ett långt veckoslut i Latinamerika. I Panama träffade hon arbetare, och det är bland dem hon trivs bäst. Ute i verkligheten. Där dåliga arbetsvillkor är synliga. De villkor som hon ägnar sitt liv åt att förbättra.
Nu är det måndag och första hektiska veckan efter sommaren har dragit i gång på ITUC:s kontor i Bryssel. På agendan i höst står organisationens självklara ämnen som jämlikhet, migration, klimat och utrotning av slavhandel.
ITUC har aggressivt lanserat en kampanj som de kallar ett ”krig mot klimatförändringarna”.
– Det är redan verklighet att människor fördrivs eller förlorar sina liv på grund av väder och förändringar av årstider.
På frågan om hur motiverat det är att ITUC lägger så mycket tid och pengar på just klimatet, fnyser Sharan Burrow.
– Om det inte finns jobb, kan vi inte kämpa för bättre löner och villkor. Så om arbeten är i fara i samband med klimatförändringar tillhör det vår kärnverksamhet. ITUC planerar bland annat för att sätta press på stora pensionsfonder så att de investerar klimatsmart. Men krav ska även ställas på regeringar, företag och investerare.
ITUC är centralorganisation för världens samlade centralorganisationer. Sharan Burrow har varit generalsekreterare sedan 2010 och styr över 176 miljoner medlemmar.
– Vi finns representerade i alla internationella organ eller plattformar som har inflytande i arbetslivet.
Att Davos eller G20, enligt kritiker har spelat ut sina roller för en förbättrad global arbetsmarknad, lyssnar Sharan Burrow inte till.
– Folk säger att G20 inte är effektivt, men när det gäller att upprätta en agenda har G20 gjort två mycket viktiga saker för oss. Arbetsmarknadsministrarna bestämde att minimilöner ska vara baserade på värdighet och att konkurrens aldrig får underminera arbetsvillkor och mänskliga rättigheter. Det skapar ett ramverk i en global ekonomisk situation som har förlorat sin väg.
Det både syns och hörs att hon är arg.
– Den globala ekonomiska modellen har misslyckats. Just nu är människor förskräckta över att ojämlikheten växer i så hög takt, men för oss är det inte en chock, det är inbyggt i modellen. Här syftar hon främst på studier som visar att ungefär 94 procent av den globala försörjningskedjan är baserad på dold arbetskraft.
– Ta till exempel Latinamerika. Där sysselsätter de 25 största företagen 70 miljoner människor men bara 4 miljoner är anställda direkt. Resten är dold arbetskraft och de är föremål för allt missbruk av grundläggande rättigheter och ingen tar ansvar för detta.
Vikten av en social dialog är avgörande, menar ITUC som står bakom statsminister Stefan Löfvens initiativ Global deal.
– Kollektiva förhandlingar är under attack, minimilöner sjunker och det sociala skyddet utökas inte.
Just nu står 16 länder, 17 fackliga organisationer och sju företag bakom Global deal. Flera svenska börsbolag som Arbetet Global har pratat med är tveksamma till initiativet och arbetsgivarorganisationer hävdar att initiativet kan undergräva ILO:s arbete.
– Det är bara en ursäkt för att inte ta ansvar! Där det inte finns en social dialog är det enklare att neka kollektiva förhandlingar. Vi behöver ändra världsekonomins regler och då är Sverige en bra modell att utgå från.
Sharan Burrow hyllar svensk ekonomi och arbetsmarknad.
– Kollektiva förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter är styrkan i er ekonomi. Varför skulle ni vilja förändra det som resten av världen gör allt för att försöka komma ikapp?
Som skräckexempel nämner hon USA.
– Vad vi ser där nu är städer som förhandlar om högre minimilöner eftersom det finns arbetare som inte kan leva av sina löner. Ingen i Sverige, ingen i Europa, ingen i världen vill ha en amerikansk arbetsmiljö.
I kampen för en bättre arbetsmiljö vill ITUC se obligatorisk företagsbesiktning, så kallad due diligence. Sharan Burrow vill att alla företag, när det kommer till produktsäkerhet, placeringar eller egendomsrättigheter, gör en riskanalys av potentiellt missbruk av arbetsvillkor.
– Men hittills är Frankrike det enda landet som har lagstiftat om due diligence.
