De statliga satsningarna på högre lärarlöner har givit en del lärare ordentligt mer i plånboken. Men satsningarna har också skapat splittringar i lärarkåren, enligt Riksrevisionen som ber regeringen att tänka om.
Riksrevisionen har granskat de två statliga satsningarna på karriärsteg och lärarlönelyft, som löper parallellt och båda ska premiera skickliga lärare. Och det syftet – högre lön till utvalda och därmed lönespridning – har uppnåtts. Men det har skett på bekostnad av arbetsmiljön, sammanfattar Riksrevisionen och bekräftar därmed vad såväl enskilda lärare som lärarfack har vittnat om.
Både rektorer och huvudmän beskriver att sammanhållningen bland lärarna har försämrats. Det råder en uppfattning att lärarna på ett orättvist sätt delats upp i förste-, ”andre”- och ”tredjelärarna beroende på om man fått mycket, lite eller inget alls i extra lönepåslag. Statsbidragen har genom det sätt de utformats på skickat en signal om att vissa lärare inte är kompetenta.
Enligt Riksrevisionen får regeringen ta på sig en del av ansvaret för att Lärarlönelyftet skapat sådant missnöje. För klart är att pengarna inte räcker till alla lärare som huvudmännen, rektorerna och lärarna själva tycker är kvalificerade.
Regeringen förankrade lärarlönelyftet genom att samarbeta med fack och arbetsgivare på central nivå, men det var inte tillräckligt. Hade regeringen tagit med huvudmän och rektorer i diskussionen hade missnöjet kunnat motverkas. Nu har man i stället hamnat i en situation där lärarlönelyftet, liksom karriärstegsreformen, försämrat sammanhållningen mellan lärare. Och det är ett problem eftersom undervisning i mångt och mycket är ett lagarbete, enligt Riksrevisionen.
Uppmaningen till regeringen är att skapa en sammanhållen uppsättning kriterier för att bedöma lärares kvalifikationer, och att reglera lärarlönelyftet så att det omfattar alla legitimerade lärare.
Fakta: Karriärsteg och lönelyft
De löper parallellt och ska båda premiera kvalificerade lärare.
Karriärsteg innebär att förstelärare och lektorer får 5 000 respektive 10 000 kronor mer i månaden.
Lärarlönelyftet ska uppgå till mellan 2 500 och 3 500 kronor mer i månaden, utöver ordinarie lönepåslag.
Utgifterna för karriärstegsreformen uppgick till 1,2 miljarder kronor 2016 och utgifterna för lärarlönelyftet beräknas uppgå till 3 miljarder kronor årligen.
Källa: Riksrevisionen
