Trots nya hot och varningar från grannländerna har irakiska Kurdistan folkomröstat om självständighet. Den historiska dagen präglades av såväl glädje som nervositet – och i det omstridda Kirkuk har utegångsförbud införts.
Gatorna i det till stor del självstyrande irakiska Kurdistan exploderade i den kurdiska flaggans färger när miljontals människor gick till valurnorna. I staden Sulaymaniyya var stämningen god.
– Folk är finklädda och glada, många pussar sina valsedlar. Stoltheten är stor, det här är något som människor har drömt om i hundra år, säger Shorsh Kadir Rahem, den kurdiska regionalregeringens representant i Sverige, till TT över telefon.
Trots att partierna i irakiska Kurdistan är splittrade förenas de i drömmen om en självständig stat – något det kurdiska folket aldrig har upplevt. Ledaren för oppositionella Gorran har röstat ja, men betonar att resultatet inte ska användas för att plocka politiska poänger.
”Förberedelserna och processen är dåligt skött och beslutet om folkomröstningen har saknat legitimitet. Men eftersom Gorran verkar för ett självständigt Kurdistan har partiet låtit invånarna välja mellan att bojkotta, säga ja eller nej i omröstningen” skriver Amanj Mala-Ali, representant för Gorran i Sverige, till TT.
Sidan som vill bryta sig loss väntas vinna stort, även om det slutgiltiga resultatet kan dröja upp till 72 timmar. Valdeltagandet var 78 procent, rapporterar tv-kanalen Rudaw med hänvisning till valkommissionen.
Men kritiken är omfattande och det irakiska parlamentet kräver att militär ska skickas till områden som såväl Bagdad som Arbil gör anspråk på. Ett av dem är den oljerika staden Kirkuk där de kurdiska myndigheterna uppges ha deklarerat utegångsförbud under natten till tisdagen.
Samtidigt offentliggör Irak och Turkiet att de inlett en gemensam militärövning i närområdet.
Grannländerna Iran och Turkiet oroar sig samtidigt för dominoeffekter bland egna kurdiska befolkningar. Teheran har ställt in flyg och hotade först med att stänga gränsen, men klargjorde senare att den fortsätter vara öppen.
Ankara varnar i sin tur för sanktioner. President Recep Tayyip Erdogan upprepade på måndagen återigen hotet om att Turkiet när som helst kan strypa oljeledningarna från irakiska Kurdistan till omvärlden.
– Vi har kranen. Det ögonblick vi stänger den är det över.
Erdogan har också hotat med att stänga gränsen.
På gatorna i Sulaymaniyya spred sig under söndagskvällen ett rykte om att Iran eller Turkiet skulle använda bomber i ett sista försök att stoppa omröstningen. Det fick människor att bunkra vatten och fylla upp sina bilar med bensin.
– Folk var så nervösa. Men jag tror inte att någon skulle våga bomba oss. Men vi har en lång process framför oss och det kommer inte vara enkelt, säger den 29-åriga Rawaz Barznji till TT.
För egen del tror Barznji – som tillhör ja-sidan – att hans konsultverksamhet kan drabbas negativt om motståndet mot den kurdiska självständigheten fortsätter.
– Marknaden kan komma att krympa, men det är jag beredd att offra. Det är klart att vi bör oroa oss för konsekvenserna av beslutet, men jag känner mig ändå optimistisk.
Ett ja innebär inte ett direkt utropande av självständighet, utan då väntar troligtvis långa förhandlingar med Bagdad.
– Vi hoppas komma överens genom fredliga medel och dialog. Vi kommer att vara grannar med Irak, även när vi utropar självständighet, och vi vill vara goda grannar, säger Shorsh Kadir Rahem.
Fakta: Irakiska Kurdistan
Sedan 1992 har kurderna full kontroll över omkring två tredjedelar av det område som de kallar irakiska Kurdistan. Det rör sig om de tre provinserna Dahuk, Arbil och Sulaymaniyya som omfattar omkring 50 000 kvadratkilometer och där det bor över fem miljoner människor (och därtill ett stort antal flyktingar).
Det självstyrande områdets huvudort är Arbil (Erbil), som på kurdiska kallas Hewlêr. Det bor också kurder i angränsande Tamim (Kirkuk), Nineve (huvudstad Mosul) och Diyala längre söderut samt i Bagdad.
Dagens gränser är dock omstridda och många människor har flytt eller fördrivits under upprepade krig och uppror. 2014 tog kurdiska styrkor kontroll över ytterligare landområden, däribland oljestaden Kirkuk.
Relationerna med Bagdad har blivit allt mer ansträngda de senaste åren, på grund av konflikter om olja och territorium.
Källa: Landguiden
Fakta: Den kurdiska folkomröstningen
Den 25 september röstade irakiska Kurdistan om självständighet i de tre provinserna Dahuk, Arbil och Sulaymaniyya som utgör dess självstyrande områden. Därtill kommer det att röstas i flera omstridda områden som kontrolleras av kurdiska styrkor men som centralregeringen i Bagdad ser som sitt territorium, däribland Kirkuk, Makhmour, Khanaqin och Sinjar. Det är inte bara kurder som har rätt att rösta, utan även andra folkgrupper som lever i de kurdiska områdena.
Den irakkurdiska diasporan kommer att kunna rösta via nätet.
Irakiska Kurdistan har en hög grad av autonomi, har ett eget parlament och egna väpnade styrkor (peshmerga). Relationerna med Bagdad har blivit allt mer ansträngda de senaste åren, på grund av konflikter om olja och territorium.
Bagdad motsätter sig folkomröstningen. Iraks premiärminister Haider al-Abadi har sagt att den kommer att leda till ”ännu mer konflikter”. Turkiet och Iran är också kritiska, oroade över att omröstningen skulle kunna inspirera kurdiska separatister inom sina egna gränser.
Källor: AP, BBC