Företrädarna lyfter särskilt fram rätten till självbestämmande samt rätten till förfäders mark och vatten. De kräver ett stopp på våldet mot ursprungsbefolkningar i landet och ifrågasätter polisens tillvägagångssätt. Bland annat används en gammal antiterrorismlag från Pinochets militärdiktatur för att gripa och åtala mapucheaktivister. Lagen gör att aktivister kan sitta häktade under lång tid och kan användas för att döma ut hårda straff.

Den 14 juni använde medlemmar av den militariserade polisen tårgas i samband med ett tillslag mot en skola i orten Temucuicui. I samband med räden fanns både skolbarn och lokalbefolkning på platsen. Den 27 juni gick nationella människorättsinstitutet vidare med fallet till domstol, som företrädare för skolbarnen i Temucuicui. Staden ligger i regionen Araukanien där en stor del av befolkningen tillhör mapuchefolket.

– Jag tycker att det är positivt att Chiles president har erkänt de grymheter som har begåtts efter chilenska statens invasion från 1860 av områden som tillhör mapuchefolket – det som felaktigt kallades pacificeringen av Araukanien, säger Adolfo Millabur, borgmästare i staden Tirúa, som är en central plats för mapuchefolket.

Det handlade om en brutal militär kampanj där den chilenska armén och bosättare besegrade mapuchefolket 1881 och tiotusentals från ursprungsbefolkningen dödades. Folket som tidigare hade tio miljoner hektar mark hade efteråt endast en halv miljon hektar.

Men Adolfo Millabur kräver konkreta åtgärder för att ”reparera de skador som orsakats” och säger att en ”avmilitarisering av regionen vore en god början”.

– Barn lider, det finns alla slags offer, människor som tillhör mapuchefolket har dödats och det finns inga besked om hur staten kommer att agera inom den närmaste framtiden, om planen är att fortsätta militariseringen så som sker nu, säger han.

Flera borgmästare som tillhör mapuchefolket kräver ett stopp för våldet och ifrågasätter polisens metoder. De hänvisar till att mapucheaktivister har åtalats anklagade för att ha satt eld på lastbilar och att polis gör tillslag mot hem och skolor, som i orten Temucuicui.

Enligt den senaste folkräkningen tillhör 1,9 miljoner procent av Chiles befolkning på 17,1 miljoner invånare ursprungsbefolkningen. Av dessa tillhör 84 procent mapuchefolket.

– Att presidenten har bett om ursäkt är lovvärt, men detta är inte tillräckligt om inte folket får upprättelse på andra sätt, säger den katolska prästen Carlos Bresciani som leder jesuiternas verksamhet i staden Tirúa.

Han menar att en bättre dialog med mapuchefolket kommer vara möjlig om frågan om självbestämmande tas upp. Han hänvisar också till att mapuchefolket varit dåligt representerade i en kommission för Araukanien som tillsattes av president Michelle Bachelet 2015. Kommissionen avslutade sitt arbete i januari och ett av förslagen som lades fram var en ursäkt från presidenten till mapuchefolket.

– Presidenten bör bli påmind om de avtal som Chile undertecknat, som FNs deklaration om ursprungsfolkens rättigheter vilken klargör rätten till självbestämmande. Det är något som saknas i presidentens planer för Araukanien, säger Carlos Bresciani.

Jorge Pinto är historieprofessor vid Universidad de La Frontera, ett universitet i staden Temuco i Araukanien, och har suttit med i kommissionen. Han säger att regeringens plan för Araukanien är förnuftig och fullständig och tolkar presidentens ursäkt som ett försök att återuppta en dialog. Men han säger också att fler aktörer måste bjudas in till samtal och att inte bara frågor om rätt till mark och vatten är viktiga, utan även ursprungsbefolkningens kontroll över marker och naturtillgångar.

– Överenskommelser måste nås med de lokalsamhällen som påverkas av bygget av vattenkraftsdammar, avverkning eller gruvor – inte med myndigheterna, säger Jorge Pinto.

– Det här handlar om de mest marginaliserade delarna av landet som paradoxalt nog är där de mest lönsamma industrierna verkar, säger Carlos Bresciani.

Enligt honom är den extrema fattigdomen i Araukanien ett resultat av den ohållbara politik som förs för att utnyttja de resurser som finns i området. Han är kritisk till att de nya förslag som lagts fram inte syftar till att förändra detta.

Ledare för ursprungsfolken anser att några av de initiativ som genomförts av Michelle Bachelet är positiva, som att mapuchefolkets nyår blivit nationell helgdag och de ansträngningar som görs för att skolor ska kunna ha undervisning i mapuchefolkets språk. De uppskattar också förslaget att uttryckligen erkänna ursprungsbefolkningen i förslaget till landets nya konstitution.