Frågan om hur mycket mindre energi som ska användas i EU år 2030 delar lagstiftarna. Ett splittrat miljöutskott i EU-parlamentet röstade förra veckan för att höja unionens ambitioner när direktivet om energieffektivisering låg på bordet.
Hur mycket ska hus isoleras, elprodukter effektiviseras och importen av energi minskas i unionen framöver? Enligt miljöutskottets linje ska 40 procent mindre energi användas 2030 jämfört med 2005.
Miljörörelserna hyllar beslutet, som de menar kan få EU att ligga mer i linje med klimatmålen i Parisavtalet.
Men linjen kan få svårt att vinna i slutändan. Kommissionens förslag på 30 procents minskning fick stöd av medlemsländerna i ministerrådet först efter lättnader. Flera länder såg hellre ett mål på 27 procents effektivisering.
Även i parlamentet är meningarna delade. Miljöutskottets åsikt ska i november vägas mot industriutskottet innan hela parlamentet säger sitt. Den ansvariga S-parlamentarikern i industriutskottet, polske Adam Gierek, anser att 40-procentsmålet är ”orealitiskt”.
– Jag tycker att motståndarna håller på med ett desperat vevande när de försöker stoppa en utveckling där vi har möjligheten att bli ledande påett område som kan bära mycket frukt för ekonomin och klimatet, säger socialdemokraten Jytte Guteland, som är ansvarig för miljöutskottets position.
Miljöutskottet röstade även igenom regler som skärper kraven på medlemsländerna att följa effektiviseringsmålet.
Bland annat föreslås även transportsektorn vara med på det generella kravet att minska utsläppen med 1,5 procent årligen. En av dem som röstade emot Gutelands förslag på grund av detta var moderaten Christofer Fjellner.
– Jag är skeptisk till att införa fler mål som detaljstyr hur utsläppen ska minska eftersom det gör det dyrare och svårare att klara målet om att minska utsläppen med minst 40 procent till 2030, säger Christofer Fjellner.
EU-kommissionens egna beräkningar talar för att ett 40-procentsmål skulle minska utsläppen kraftigt.
Samtidigt skulle det högre målet jämfört med det lägsta 27-procentsmålet leda till att EU minskade hälsokostnaderna till följd av dålig luft med 77 miljarder euro varje år, samtidigt som det skulle öka BNP med 4,1 procent.
Till stor del beror det på att fossilenergiimporten från framför allt Ryssland skulle minska och ersättas med en större intern marknad.
Motståndarna invänder bland annat att höjda krav skulle bli dyrt för hushållen.
