Kor hålls instängda i ladugården även sommartid. Det kan bli följden av en handlingsplan för att göra mjölkproduktion mer lönsam, tror Djurens rätt. LRF Mjölk tonar ner förslaget och menar att det handlar om att göra reglerna enklare.
Kor har rätt att beta utomhus under sommaren. En mjölkko i Sydsverige ska vara ute under minst fyra månader, en norrländsk ko minst två månader.
Skälet är att kor som vistas ute mår bättre och lever längre. Inte minst far klövarna ofta illa hos kor som alltid står på hårt ladugårdsgolv, visar forskning.
Men i en handlingsplan för att göra svensk mjölkproduktion mer lönsam föreslår bland andra Jordbruksverket och intresseorganisationen LRF Mjölk att betesreglerna ska utredas.
Syftet är att göra dem mer ”flexibla”, men vad det kan innebära i praktiken vill LRF Mjölk inte slå fast. En tanke är att låta korna beta i skift, för att underlätta för de mjölkbönder med stora djurbesättningar som ofta är de som upplever beteskravet som mest problematiskt.
– Personligen tycker jag det vore intressant att titta på att förlänga betessäsongen så att en grupp kor kan vara ute lite tidigare på våren och en annan lite senare på hösten, säger Fredrik von Unge, enhetschef för mjölkpolitik på LRF Mjölk.
Att ha korna på bete kan kräva mer arbetskraft när korna ska in och ut. Dessutom mjölkar korna mindre under den tid de är på bete. Därför har röster höjts bland mjölkbönder om att helt slopa beteskravet. Men det vill inte LRF Mjölk.
– De allra flesta mjölkbönder är positiva till bete och har djuren ute längre än vad lagen kräver. Vad det handlar om är att förenkla, säger Fredrik von Unge.
Betesreglerna justerades så sent som för ett år sedan, på ett sätt som Fredrik von Unge menar var helt odramatiskt.
– Även då fanns ett motstånd på förhand. Det som skedde då var bland annat att det blev möjligt att hålla djur inne vid dåligt väder eller insektsangrepp. Djuren är ju inte betjänta av att reglerna är krångliga, säger Fredrik von Unge.
Men Djurens rätt befarar att nya regler kommer innebära mindre grönbete för många kor. Ett av flera uttryck för att svenskt djurskydd urholkas, menar de.
– Sverige sänker sina ambitioner för djurskyddet. Det här är ett exempel, ett annat är förslaget från Jordbruksverket om att griskultingar ska tas tidigare från sina mammor, säger ordföranden Camilla Björkbom.
Hon tvivlar på att det som hon ser som en urholkning av djurskyddet leder till högre lönsamhet.
– Djuren blir sjukare. Dessutom kan man fråga sig vad motivet blir för svenska konsumenter och kommuner att köpa svenska produkter om skillnaderna blir så små, säger Camilla Björkbom.
Att stärka konkurrenskraften i jordbruket måste inte handla om djuruppfödning, menar hon.
– Vi är så fast i att företagande på landsbygden ska bygga på djur. I dag exporteras havremjölk till ett tjugotal länder. Men det är bara komjölk som subventioneras, säger Camilla Björkbom.
