Myndigheterna i flera afrikanska länder stryper återkommande tillgången till internet. Det slår hårt mot de journalister som är beroende av nätet för att sköta sitt uppdrag.
– Modern journalistisk fungerar inte utan internet, säger den etiopiske journalisten Befeqadu Hailu, som för några år sedan åtalades men friades efter att ha blivit anklagad för terrorbrott.
Journalister i flera afrikanska länder tvingas återkommande att försöka arbeta utan tillgång till internet.
I Etiopien stängde myndigheterna ner landets internet mellan 30 maj och 8 juni i år. Det var tredje gången detta skedde under det senaste året. Nedsläckningarna utgör en del av myndigheternas pågående tillslag mot pressen. Nio journalister hålls för närvarande gripna i landet, enligt Kommittén för skydd av journalister, CPJ.
Etiopiska myndigheter har monopol på både internet och telefonnät, vilket ger dem möjlighet att efter eget tycke stänga ner tjänsterna.
– Under den tio dagar långa nedsläckningen blev situationen mycket svår för oss, berättar Tsedale Lemma, som är chefredaktör för nyhetsmagasinet Addis Standard.
I slutet av juni i år började internet återigen att fungera i Kongo-Brazzaville efter att ha legat nere i 15 dagar. Orsaken till avbrottet sades vara att en fiskebåt hade skadat de kablar som förser landet med internet. Journalister och analytiker har spekulerat om olyckan med den mystiska fiskebåten var sann eller påhittad. Under tiden kunde en del koppla upp sig via sina mobiler i stället, men för många av landets journalister ställde avbrottet till med många problem.
– När tillgången på internet är osäker får många reportrar ute på fältet problem att skicka sina texter, säger en journalist i Kongo-Brazzaville som inte vill bli citerad med namn av rädsla för repressalier.
I Kamerun släckte landets myndigheter i början av året ner internet under 93 dagar i två av landets västra regioner. En kommande rapport från CJP om situationen för medierna i Kamerun belyser hur myndigheterna genomförde mängder av gripanden, bland annat av åtta journalister, varav sex fortfarande sitter gripna. Även andra typer av attacker mot pressen genomfördes.
Nedsläckningen av internet gjorde det oerhört svårt för landets medier att rapportera om de övergrepp som begicks.
– Nyhetsmaterial fick skickas med hjälp av bilar, berättar en journalist som verkar i en av de regioner som drabbades av nedsläckningen.
Reportern vill inte avslöja sitt namn av rädsla för att drabbas av repressalier. Men enligt journalisten ledde bristen på snabba nyheter till att ryktesspridning tog överhanden. En kongolesisk journalist, som inte heller vill avslöja sitt namn, berättar att internet även är avgörande för att få fram information vid sidan av de vanliga telefonlinjerna, som ofta är avlyssnade.
– Internet är mycket viktigt för journalisters arbete eftersom vissa sociala medier gör det möjligt att kringgå avlyssning.
Samtidigt blir det allt vanligare att stater släcker ner nätet. Förra året dokumenterade organisationen Access Now 56 nedsläckningar i världen, varav sex i länder i Afrika. Det var en kraftig ökning jämfört med föregående år då 15 fall dokumenterades.
Ofta släcks internet ner i samband med val och andra känsliga politiska lägen – i situationer när det är särskilt viktigt för medborgarna att få tillgång till korrekt information.
Samtidigt visade en rapport från den amerikanska tankesmedjan Brookings Institute förra året att kostnaderna för att släcka ner internet snabbt uppgår till mångmiljonbelopp för de regimer som väljer att agera på det viset.
