Brandrisken i södra Europa har blivit tio gånger större på grund av klimatförändringarna, enligt en ny rapport. Och riskerna kommer att öka i framtiden. Även i Sverige förlängs torrperioderna och vi kommer att behöva rusta oss för både torrperioder och tillfällen med extrema skyfall.
64 döda i den stora skogsbranden i Portugal, 12 000 evakuerade från ett område i södra Frankrike och över 1 500 evakuerade från den brinnande nationalparken Doñana i Spanien. Lägg därtill extremhettan Lucifer som drabbade stora delar av Sydeuropa i början av augusti och hundratals mindre bränder runtom i hela medelhavsområdet – varje vecka. Skogsbränder har alltid förekommit i södra Europa. Men i år är situationen värre än förut, med en extremt varm vår, mindre regn än vanligt och flera rejäla värmeböljor med temperaturer omkring 40 grader och över.
Också i Sverige har vi haft en torrare sommar än vanligt, brandrisken har under en lång period varit stor eller mycket stor i större delen av landet (även om det just nu främst är delar av östra Sverige som är drabbade) och på grund av två torra vintrar har vi dessutom rekordlåga grundvattennivåer.
Att denna utveckling beror på klimatförändringar går inte att säga säkert, då vädret alltid varierar. Men en rapport från World weather attribution, WWA, konstaterar att förekomsten av denna typ av extremväder har ökat och att det går hand i hand med de temperaturökningar och varmare somrar som vi ser.
– Den här analysen tydliggör att europeiska värmeböljor har blivit mer frekventa och i södra Europa minst 10 gånger mer frekventa. Det är mycket viktigt att städer arbetar tillsammans med forskare och hälsoexperter för att ta fram handlingsplaner för värmeböljor. Klimatförändringarna påverkar samhället redan nu och dessa planer räddar liv, säger Friederike Otto, forskare på Oxford university, till Climate central.
”Den första skörden blev lite mindre och den andra blev väldigt mycket mindre än normalt. Nu får vi se hur det går med den tredje skörden.”
Peter Borring, ordförande i LRF Östergötland. Foto: Eva-Marie Törnström
Studien är gjord av flera klimatforskare från olika länder och visade att sannolikheten för denna typ av värmeböljor ökade till det dubbla för Belgien och minst fyra gånger för Frankrike, Nederländerna, Schweiz och centrala delarna av England. För de redan varma länderna Portugal och Spanien ökade sannolikheten minst 10 gånger.
Den direkta effekten av extremvädret är att det påverkar människors liv och hälsa. I Italien uppges 15 procent fler än normalt söka till landets akutmottagningar. En annan studie som nyligen publicerades i The Lancet Planetary health visar att antalet människor i Europa som kan drabbas av extremväder om våra utsläpp forsätter enligt ”business as usual” kan uppgå till två tredjedelar av befolkningen år 2100 (jämfört med fem procent för perioden 1981–2010). Antalet dödsoffer kan öka 50-faldigt och uppgå till omkring 152 000 personer per år under perioden 2071–2100 jämfört med 3 000 personer per år under 1981–2010. Återigen är det södra Europa som blir hårdast drabbat. Där kan för tidig död relaterad till extrema temperaturer bli den största miljörisken, med en årlig dödssiffra på 700 per miljon invånare, jämfört med jämförelseperiodens 11 per miljon invånare.
Skador i lantbruket
Men det varma, torra vädret innebär även att matproduktionen blir lidande. Italien har haft den näst varmaste våren på 60 år och betydligt mindre regn än normalt. Jordbruksorganisationen Coldiretti uppskattar att skadorna inom lantbruket uppgår till ett värde av två miljarder euro. Oliver, tomater, vindruvor och betet för djuren är bara några av de drabbade grödorna med rejält minskade skördar, och flera områden har utlyst undantagstillstånd på grund av torkan. Vinskörden har redan satt igång, flera veckor tidigare än normalt, och uppskattningar från Coldiretti pekar mot en 10–15 procent mindre skörd än vanligt.
I Sverige verkar lantbruket trots en torr start på sommaren gå mot en normalskörd, enligt en rapport från Lantmännen. Men de regionala skillnaderna är stora, och de vårsådda grödorna samt betet till djuren är hårt drabbade på många ställen, bland annat i Östergötland och Sörmland.
– Man brukar ta tre skördar av vallen, men en andra skörd är inte i närheten av vad den borde vara. Om det inte regnar snart kommer det att bli stor foderbrist i de här delarna av landet, säger Margareta Malmquist, ordförande i LRF Sörmland till Södermanlands nyheter.
Peter Borring, ordförande i LRF Östergötland, delar den synen.
– Den första skörden blev lite mindre och den andra blev väldigt mycket mindre än normalt. Nu får vi se hur det går med den tredje skörden. Det kan ju börja regna. Men annars blir det mindre vall till vinterfoder och kanske behöver man stödutfodra på vallen och då blir det ju en dubbel effekt.
”Jordbruket är en av de första sektorerna som redan känner av klimatförändringarna.”
Isabel Moretti, enhetschef för energiföretagande och miljö på LRF. Foto: LRF
På flera ställen har man redan fått börja ge djuren av vinterfodret.
– Men det hade varit värre om hela Sverige hade varit drabbat, eftersom det blir väldigt dyrt att köra foder hur långt som helst, säger Peter Borring.
På det stora hela kommer det inte märkas av några prishöjningar, då matmarknaden i dag är så pass global. Däremot kan torkan drabba vissa lantbrukare extra hårt.
– Om du till exempel odlar korn för produktion av öl kan du ha otur så att inte proteinhalten i kornen blir tillräckligt hög. Då kvalar det inte in till att bli malt och då blir det nedklassat till foder, vilket ger sämre betalt. Så då får man en dubbel effekt, säger Peter Borring.
Krävs bättre beredskap
Att leva med osäkerheten i vädret har lantbrukare självklart gjort i alla tider, men med mer sannolikhet för extremväder framöver behövs en anpassning.
– Jordbruket är en av de första sektorerna som redan känner av klimatförändringarna. De senaste åren har det blivit väldigt mycket mer oförutsägbart att odla, med extrema skyfall å ena sidan och samtidigt grundvattennivåer som inte har varit så här låga på 50 år, säger Isabel Moretti på LRF.
Känsligast i torra perioder är djur och specialgrödor.
I Sverige har vi varit vana vid hyfsat goda odlingsförhållanden, men behovet av kunskap inför framtida klimatförändringar finns. En nationell samverkansgrupp tillsattes på regeringens uppdrag under våren där bland annat LRF, Jordbruksverket, MSB och SGU deltar tillsammans med länsstyrelserna. Meningen är att öka kompetensen och ha en bättre beredskap på området.
– Vi behöver både bli bättre vad gäller tekniska lösningar för att ta hand om ytvatten, men det är också viktigt att vi får snabbare tillståndsprocesser för att kunna ta vatten på andra sätt än vi gör i dag så här är det en snabbare handläggning och prövning som också blir viktig. Hittills har vi haft större problem i Sverige med för mycket vatten i perioder och inte för lite, men det är uppenbart att vi behöver bygga kompetens kring båda delar, säger Isabel Moretti.
”… skogsbränderna i sig släpper ut stora mängder koldioxid, så det finns en dubbel anledning att begränsa förekomsten.”
Pär Holmgren, meteorolog och naturskadespecialist på Länsförsäkringar. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Peter Borring håller med.
– De senaste åren har vi bönder börjat fundera mer kring det här hur vi hanterar de kommande klimatförändringarna. Man behöver bättre diken, men måste samtidigt se till att inte växtnäringen i jorden försvinner ut. Vi behöver skapa ett system som också avleder och samlar upp vattnet i dammar för när det blir torrare, säger han och fortsätter:
– Vi borde förbereda oss, mer än vad vi – om man ska vara ärlig – kanske har gjort.
Samtidigt är de flesta överens om att det nordeuropeiska jordbruket är det som kommer att gå mest vinnande ur ett framtidsscenario med varmare temperaturer om man jämför med södra Europa.
– Någonstans ska ju den maten odlas som odlas där i dag och med ett förändrat klimat kommer vissa av de grödorna även kunna odlas här. Det är en enorm möjlighet som gör att det svenska jordbruket kommer behövas i mycket högre grad framöver då det inte är självklart att vi kommer kunna importera alla mat på samma sätt som i dag, i alla fall inte till samma låga pris, säger Peter Borring.
Större brandrisk
Även risken för bränder ökar i Sverige med allt högre temperaturer och längre torrperioder som vi delvis sett den här sommaren. Men det finns en väsentlig skillnad på vegetationen i Sverige jämfört med Sydeuropa. Där består undervegetationen mer av torra buskar, vilket ökar risken för spridning markant.
– Det blir som en eldkastare, säger Bo Andersson, expert på insatser vid bränder vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Han förklarar att själva termiken i elden gör att bränder kan sprida sig fort, eftersom värmen i sig skapar uppåtvindar som driver på. I Sverige är det dock vanligtvis lättare att bekämpa elden eftersom det blir svalare på natten.
– I Sydeuropa har det ingen betydelse. Där brinner det lika kraftigt på natten, säger Bo Andersson.
Det var inte längesedan Sverige upplevde sin största skogsbrand i modern tid. Branden i Västmanland startades på grund av en gnista från en skogsmaskin, och ett område motsvarande 25 000 fotbollsplaner brann upp. Tusentals människor och djur evakuerades, en person miste livet och ett 70-tal byggnader brann upp.
”Den här analysen tydliggör att europeiska värmeböljor har blivit mer frekventa och i södra Europa minst 10 gånger mer frekventa.”
Friederike Otto, forskare på Oxford university. Foto: ECI
Totalkostnaden för räddningsinsats och skador uppskattas till minst en miljard kronor.
– Den skogsmaskinen skulle inte ha varit ute och arbetat under de förhållandena, säger Bo Andersson.
Pär Holmgren, meteorolog och naturskadespecialist på Länsförsäkringar, förklarar att de allra flesta bränder uppkommer på grund av mänskligt slarv, något som inte går att undvika helt, men ändå kan minimeras.
– Man bör vara försiktig och ta SMHIs varningar på allvar. Och om man är skogsägare är det otroligt viktigt att det finns brandvägar i skogen så att brandbilar kan ta sig fram. Här i Uppsala har vi just nu en skogsbrand i ett naturskyddsområde. Den verkar vara under kontroll nu, men där vill man ju inte ha bilvägar eftersom det ska vara ett strövområde. Så där har man medvetet valt bort detta, och då blir det otroligt svårt att få kontroll över elden, säger han.
Självförstärkande
Pär Holmgren menar att det är svårt att jämföra skogsbränder förr och nu.
– USA på 30-talet är ett exempel där stora bränder förekom. Men då fanns varken brandflyg eller övervakning, så det är svårt att jämföra både uppkomsten och spridningen.
Med en ökande befolkning ökar också risken att någon slarvar och startar en brand. Ur klimatsynpunkt är det problematiskt.
– Det här är ju ett exempel på en självförstärkande återkoppling. När det blir varmare och torrare ökar risken för skogsbränder markant i redan varma områden som exempelvis USA, Sydeuropa och Sydostasien. Och skogsbränderna i sig släpper ut stora mängder koldioxid, så det finns dubbel anledning att begränsa förekomsten, säger Pär Holmgren.
”När det blir varmare och torrare så ökar risken för skogsbränder markant i redan varma områden som exempelvis USA, Sydeuropa och Sydostasien.”
Och riskerna för fler bränder kommer troligen bli större i framtiden, även i Sverige.
– Under 1900-talet hade vi i snitt 10 dagar med vad som kallas lågt vatteninnehåll i marken. Det säger inget om hur vädret är de dagarna, utan mäter bara vatteninnehållet. Nu är detta på väg att minska och vi kan ha 20, 30 eller 40 dagar med lågt vatteninnehåll mot slutet av detta århundrade, säger Pär Holmgren.
