Tonläget mellan USA och Nordkorea mjuknade något i veckan med Kim Jong-Uns besked att vänta med en eventuell attack mot Guam. I nästa vecka väntar dock ett nytt känsligt skede när amerikansk militär deltar i en storskalig militärövning med fartyg, flyg och marktrupper i Sydkorea.

– För några veckor sedan var jag inte orolig för en konflikt med kärnvapen mellan USA och Nordkorea. Nu kan det inte uteslutas, även om det inte är troligt, säger Shannon N Kile, freds- och konfliktforskare på institutet Sipri.

Konsekvenserna av ett krig mellan USA och Nordkorea skulle bli förödande, men också innebära betydligt större svårigheter för USAs militärmakt, jämfört med invasionen av Irak 2003.

– Nordkorea har en mycket större armé som står enade bakom regimen. Nu har de dessutom kärnvapen. Även om det oklart om de har kapacitet att nå till USA, kan de definitivt angripa mål i Japan och Sydkorea, säger Shannon N Kile.

Konflikten sätter Kina i en svår sits, samtidigt som de får möjlighet att spela en ny internationell roll.

– De är trängda mellan USA och Nordkorea, men kan mot bakgrund av Trumps agerande framstå som den sansade rösten i regionen, säger Shannon N Kile.

Han tror att Kina kan komma att markera mot Nordkorea, men knappast vidta reella åtgärder som att stoppa sin oljeexport till landet. Om Nordkoreas regim kollapsar och landet blir en del av Sydkorea får Kina landgräns mot en av USAs nära allierade, vilket de knappast vill.

Risken för att kärnvapen ska användas finns på flera håll i världen, påpekar Shannon N Kile och framhåller konflikten om Kashmir mellan Indien och Pakistan som ett potentiellt hot.

– De tävlar med varandra om strategiska vapen och beräknas fördubbla sina kärnvapenarsenaler under det kommande decenniet, säger han.

Organisationen Svenska freds ser med oro på utvecklingen i världen, men hoppas samtidigt att det förbud mot kärnvapen som FN röstade för i juli kan få effekt på sikt.

– Det som behövs nu är förändrade normer som gör att kärnvapen skrotas. Det kan ett förbud bidra till, säger ordföranden Agnes Hellström.

De hårda orden mellan USA och Nordkorea tolkar hon som att tröskeln för att använda kärnvapen har sänkts.

– Det höjda tonläget signalerar att fler är benägna att använda kärnvapen. Att motivera kärnvapen med att de har en avskräckande effekt och inte kommer att användas håller inte. Det blir extra tydligt när två nyckfulla män med kärnvapen hotar varandra, säger Agnes Hellström.

Fredsrörelsen riktar nu in sig på att de 122 länder som röstat för förbudet också ska ratificera det. Även om kärnvapenmakterna står utanför kan det få stor betydelse, menar Agnes Hellström.

– När personminor förbjöds skrev USA och andra producenter aldrig under, men har i dag slutat att tillverka och använda dem, säger hon.