Som vegan kan man ställa sig frågan var gränsen ska gå. Är det okej att äta grödor som är vegetabilier, men som ändå har vuxit med hjälp av gödningsmedel som kommer antingen från gruvutvinning eller från djurindustrin?

Faktum är att man i dag inte har så mycket val. Det finns väldigt få som uttalat odlar helt växtbaserat i Sverige och i övriga världen och det finns ingen svensk certifiering. Men det finns det i England. Iain Tolhurst är en förebild inom det som kallas veganskt jordbruk. Hans gård på omkring sju hektar strax söder om Oxford har under 30 års tid varit ekologisk och de senaste 10 åren också kunnat garantera grödor utan inblandade djurprodukter. Han är också en av de drivande krafterna som bidragit till att bilda märkningen Stockfree organic, som garanterar produkter som är helt fria från djurtillsatser – den första märkningen av sitt slag i världen.
Men han har inspirerat odlare också i andra länder. Gustaf Söderfeldt i Askersund är en av dem.

– Iain Tolhurst är en av en växande skara pionjärer inom det här, säger han och förklarar  hur det handlar om att hålla marken i ett gott skick genom att odla rätt sorts grödor på ett ansvarsfullt sätt.

Gustaf Söderfeldt har tidigare blivit uppmärksammad i media som ”grisbonden som blev vegan”. Han kände till sist att inte heller en ansvarsfull grisuppfödning var rätt och han intresserar sig nu för hur man kan odla veganskt fullt ut. Han menar att bilden av det naturliga kretsloppet mellan växter och avföring från djur är lite falsk.

– Man är lite lurad som konsument när man tror att det är ett supernaturligt system. För det är ju inte så att det går omkring 1 000 stora älgar på ett litet område i naturen och bajsar överallt. Djuren i sig skapar inga näringsämnen, utan det de gör är i stort sett att flytta runt det befintliga näringsinnehållet i växterna.

Andra sätt att göda är istället kompostering, gröngödsling (en metod där man odlar växter enbart för att de tillför näring till jorden eller förbättrar kvaliten på andra sätt) eller rötning. Gustaf har numera planer på att bygga en rötningsanläggning – en kammare där växtmaterial och avfallsprodukter får jäsa och då bildar både metangas som kan användas till energiutvinning på olika sätt, och ett slam som är mycket effektivt att gödsla med.

– Det blir en sörja som i stort sett är identisk med koskit, men som är ännu mer näringsrik, säger Gustaf.

Det låter kanske mer avancerat än vad det är. Faktum är att det redan i dag är mycket vanligt med småskaliga rötningsanläggningar i bland annat Indien och Kina, där de ger både energi till hushållen och gödsel till åkrarna.

Kvävet ger växtkraften

Georg Carlsson är växtodlingsforskare på SLU och har forskat mycket på bland annat baljväxter för hållbar livsmedelsproduktion. Han menar att det inte finns något som hindrar att man odlar ”veganskt”, men att det blir svårare med tanke på kretsloppet av näringsämnen.

– Man för ju bort näringen i form av produkter som förs bort från gårdarna. För att ha ett fullständigt kretslopp skulle vi behöva föra tillbaka näringen från toaletterna, men då kommer problem med tungmetaller och medicinrester in i bilden, säger han.

De tre största gödningsämnena som behöver tillföras till marken är fosfor, kalium och kväve. I det konventionella jordbruket används gödning som framställs genom gruvbrytning av fosfor och industriell infångning av kväve från luften – en energikrävande process, som också har lett till att vi vant oss vid stora skördar eftersom kvävet ger mycket av växtkraften. När man odlar utan inslag av industriellt gödsel så blir skörden därför ofta lägre än vid konventionell odling.

– På grund av marknadsekonomiska drivkrafter är dagens jordbruk i första hand inriktat på rationella odlingsåtgärder och höga skördar, vilket tyvärr ofta leder till negativa miljöeffekter, säger Georg Carlsson.

”Djuren i sig skapar inga näringsämnen, utan det de gör är i stort sett att flytta runt det befintliga näringsinnehållet i växterna.”

Gräs mot övergödning

Att kvävet lakas ut ur jorden och skapar övergödning är en av dessa effekter, och i det avseendet är det inte säkert att ekologisk eller vegansk odling är bättre, då man inte kan punktgödsla vid en exakt tidpunkt på samma sätt som i det konventionella jordbruket.
Men det finns sätt att hantera detta också. På Läckö slott strax utanför Lidköping finns en trädgårdsmästare som aktivt jobbar med vegansk odling. För att undvika övergödningseffekten sår han gräs på odlingsbäddarna efter odlingssäsongen.

– Då lakas inte kvävet ur under vintern. Sedan gräver vi ner det på våren igen.

Simon Irvine har jobbat med slottsträdgården vid det anrika slottet i 27 år. Hans tankar kring trädgården är dels att den ska innehålla historiska växter som fanns där redan på 1600-talet och att den ska ha funktionen av en köksträdgård som förser slottet/närområdet med mat (i dag går skörden till restaurang Hvita hjorten ett par hundra meter därifrån, som bland annat rekommenderas i White guide för de utmärkta grönsakerna). Men ambitionerna slutar inte där. Allt som odlas är gödslat enbart med hjälp av en stor kompost.

– En trädgårdsmästares viktigaste jobb är att förbättra jorden. Här har vi inga animaliska produkter. Det behöver man inte ha. Det är en stor myt. Men en kompost är som en komage, den smälter råvaran som blir till näringsämnen, säger Simon Irvine.

Blev vegan över en natt

Han har odlat ekologiskt sedan 80-talet och har länge ätit enbart kravmärkt kött. Men sedan ett år tillbaks har han gått över till att helt bli vegan.

– Det gick över en natt. Jag läste boken Eating earth: Environmental ethics and dietary choice och kände inte att jag kunde stå för det längre. Blotta faktum att det som pågår i djurindustrin får pågå tillintetgör också de som gör det på ett bra sätt, säger han.

Hans beslutsamhet har också lett till att restaurang Hvita Hjorten numera gjort om sina vegetariska måltider till att bli veganska. Och de annorlunda grönsakerna är populära bland gästerna. Här kan du bland annat prova trädgårdssyra (sallat som smakar citron), crapaudine (ansedd som värdens godaste rödbetssort), isdrottningssallad (en 100 år äldre släkting till isbergssalladen) och kardoner (en storväxt, nära släkting till kronärtskockan).

Just nu är växtsäsongen i full gång. Men lika viktigt som att skörda är det att kontinuerligt samla ihop växtmaterial så att det blir en kompost också till nästa år. Tillsammans med sina kolleger samlar Simon Irvine ihop trädgårdsavfall, gräs från de omgivande ängarna, ja allt som går att hitta kring slottet.

Av detta gör de mindre högar redan i maj, juni och juli. Dessa högar läggs sedan upp i lager av grovt, grönt och fjolårskompost (färdigkomposterat). Under juli slås alla ängsytor och materialet torkar och ligger i hög fram till oktober. Han visar upp en äng som han nyligen slått – med en vanlig lie.

– Det blir bättre återväxt om man slår med lie. Jag antar att skadorna blir större om du använder en trimmer. Dessutom är det grönare efteråt om du använder lie, säger han.

Men han har också ett djuretiskt skäl.

– Vi hade en padda som bodde bakom garaget. En dag hittade jag henne där, ihjälslagen av en trimmer … Ändå går det faktiskt fortare att slå med en lie. Men man blir tröttare. Jag tror att folk är rädda för att anstränga sig i dag. Vi är lite lata och inte vana att göra saker i naturen, säger han.

Stor kompost viktigt

Simon går till ett par högar utanför de vita slottsmurarna. Han visar upp årets varmkomposthög som redan sjunkit ner flera decimeter under komposteringsprocessen och som har en termometer för att kontrollera värmen. Han påpekar hur viktigt det är att ha en bra bakteriekultur i komposten.

– Vi brukar göra en stor hög i oktober och då blandar vi i det grova materialet, det gröna eftergräset och sommarkomposten (det färdigkomposterade) så att det blir en bra blandning mellan gammalt och nytt. Eftergräset som växer efter att man har slått ängen innehåller en hög halt av kväve och behövs för att bryta ner cellulosan i de grövre materialen.

Han poängterar vikten av att göra komposten tillräckligt stor och att det kan vara en kul grej att göra den tillsammans.

– Det är ett roligt arbete! Alla vi som jobbar i trädgården gör det tillsammans med de i vaktmästeriet – och när den är färdig samlas vi och tar en öl vid högen, säger han.

Hans erfarenheter visar på samma slutsatser som de Georg Carlsson på SLU drar. Vegansk odling är ingen omöjlighet.

– Man kan jobba enbart med kompost och gröngödslingsväxter. Men det behövs lite större yta. Man kan exempelvis anlägga en gemensam biogasanläggning i ett kolonilottsområde, säger han.

• Om du har en kolonilott, så är det allra bästa att gå ihop med grannarna och kompostera gemensamt. Resultatet blir mycket bättre och det går att göra det till en social sammankomst!

• Man kan också använda sig av den japanska tekniken Bokashi. Då köper man en färdig blandning av bakterier för att få till en bra kompost.

• Växtrotation är viktigt, men med vissa grödor är det viktigare än med andra. Om man planterar kål på samma ställe år efter år kan det leda till farliga sjukdomar i jorden.

•  Gröngödsla genom att odla kvävefixerande grödor som sedan grävs ner i jorden.

”Kan vara framtiden”

Djurens rätt ser frågan om veganskt jordbruk som en intressant fråga för framtiden, även om den hittills inte fått så mycket uppmärksamhet.

– Just nu finns det ju mycket djurgödsel inom jordbruket som används, och vi ser inga större problem med det. Men framöver om animalieproduktionen minskar i samhället blir det ju intressant att hitta andra sätt att gödsla. Det går ju. Ingetn av näringsämnena som behövs har ju animaliskt ursprung. De finns i växter, säger Moa Richter Hagert, kommunikationsansvarig på Djurens rätt.

Hon tror att det kan finnas en stor efterfrågan bland veganer på produkter där odlingssättet framgår.

– Jag tror att många inte har tänkt på att det man äter ändå odlats med produkter från djurindustrin, och det är ju väldigt svårt i dag att som konsument välja bort.

Men intresset för vegansk mat ökar, speciellt i de yngre generationerna. Därför kan denna typ av odling bli allt vanligare i framtiden. Inte minst på grund av klimatfrågan. När det gäller klimatpåverkan från olika typer av odling så är det svårt att säga att en specifik typ är bättre än en annan, då det finns många olika aspekter att ta hänsyn till. Men en aspekt kan göra stor skillnad.

– Om vi ändrar våra konsumtionsmönster och äter mer vegetariskt så får det stor effekt eftersom nötkött har en sådan stor klimatpåverkan och det går åt större markarealer till en djurbaserad föda, säger Georg Carlsson.

Simon Irvine är inne på samma spår.

– Vi har en besatthet av protein i samhället. Och nu ska man börja ge sig på insekter också! Varför då? När man kan äta nötter och bönor. Vi behöver inte få några bristsjukdomar i dag. Vi måste göra sådant som gör att det fungerar för kommande generationer också.