Problemen med så kallade ”solskensavtal” fortsätter. Många sommarjobbare blir sittande hemma i väntan på bra väder och ett samtal från arbetsgivaren.

Fackets hjälptelefon, LOs stödlinje för unga sommarjobbare, har gått hetare än någonsin den här sommaren. Sedan den 7 juni har växeln tagit emot samtal från 1 163 personer, drygt 200 fler än i fjol. Ökningen beror troligtvis på en högre aktivitet på sociala medier, där många unga söker upp hjälptelefonen via Facebook.

Framför allt handlar samtalen om frågor som rör lön, schema och uppsägningar, men många vittnar också om dåliga arbetsförhållanden och så kallade ”solskensavtal”. Elva personer som har ringt in i sommar har haft solskensavtal, jämfört med tre året före.

– Det är en rejäl ökning, även om statistiken så klart är väldigt liten. Det är klart att det dåliga vädret den här sommaren kan vara en bidragande orsak, men statistiken är så pass begränsad att det är svårt att säga, säger Josefin Johansson, ungsekreterare på LO.

Ett typiskt solskensavtal går ut på att den som jobbar kommer överens med arbetsgivaren om att jobba vid behov utan avtal. Konsekvensen blir att de ofta får vänta hemma tills arbetsgivaren ringer, eller skickas hem i förtid utan lön när det är lite att göra. Typiskt handlar det om branscher som är väderberoende och behöver mer personal vid solsken.

– Man får en bild av att man kommer behövas mycket under sommaren och så går man med på det här. Det ringde en tjej i förra veckan som hade suttit ”stand by” hela sommaren. När hon väl fick komma in fick hon jobba tolv timmar i sträck utan paus. Jag tycker det är förkastligt att man fortfarande 2017 kan behandla unga människor så här, säger Josefin Johansson.

De som har bemannat hjälptelefonen har också slagits av att de som ringer in har generellt dålig koll på vilka rättigheter man har.

– Det finns en villfarelse bland unga människor om att man ska gå med på vad som helst för att få en rad i sitt cv och att det ingår att ha det lite jävligt de första åren. Det är förvånande att så få unga vet att man till exempel har en lagstadgad rätt till ett riktigt avtal. Har man inte det så blir det en fråga om ord mot ord till slut, säger Josefin Johansson.