I påföljande panelsamtal, om det finländska försöket och vad de nordiska länderna kan lära av det, deltar Jan Otto Andersson, Maria Wetterstrand, före detta språkrör för Miljöpartiet och boende i Finland, Lena Stark, styrelseledamot Basic income Europe och Harald Enoksson, grön basinkomstdebattör och återkommande skribent i Syre och doktorand i nationalekonomi på handelshögskolan i Oslo. Modererar gör Lennart Fernström, chefredaktör Syre.
En av anledningarna till svårigheterna att få ett genomslag för basinkomsten i Sverige är att diskussionen började i en annan ände, menar Maria Wetterstrand. Fokus låg på att skrota alla system och lägga den på en hög nivå.
– Det var för mycket att ta för den svenska politiska debatten, och Miljöpartiet.
Ett annat problem enligt henne är vårt starka socialdemokratiska parti som byggt upp det nuvarande systemet.
– Även miljöpartister är påverkade av det samhälle vi lever i och det finns ett stöd för de inkomstrelaterade inkomstsystemen.
Men vad det gäller inställningen till arbete finns ingen skillnad mellan Sverige och Finland, menar hon.
– Man ska jobba så mycket som möjligt så länge som möjligt.
Harald Enoksson tror att en del av förklaringen är att det finländska Centerpartiet, som initierat basinkomstförsöket, till skillnad från i Sverige har en partiledare med företagarbakgrund.
– Eftersom företagare inte får tillgång till de traditionella systemen är de ofta mer positiva.
Arbetslösheten har också legat högt länge i Finland och drabbar ”vem som helst”.
– Då blir det enklare att söka fel i systemen, säger han.
