När jag växte upp sa folk ibland:

– Jag har inga hårda pengar.

Mynt. Till skillnad från mjuka pengar. Sedlar.

I dag finns det knappt hårda pengar, de håller på att bli mindre än fiskfjäll. På många ställen orsakar de mest irritation. Det ska helst vara digitala stålar. Elektromagnetiskt lagrade. Utom i den svarta världen. Och därför ska du inte få använda dina egna pengar till vad du vill. Inte sätta in för mycket. Inte ta ut för mycket. Förklara varför du har pengar.

På ett plan handlar det om att hindra brott och skit. Visst. Men på ett annat handlar det om att försvara pengar som institution. Pengar som fenomen. För egentligen finns inte pengar. På riktigt. De är en kollektiv överenskommelse som enbart fungerar i och med att vi tror på den. Magiskt tänkande. Ibland är det värsta tokfesten på Hogwarts.

Pengar var från början överenskommelsen om att ett stycke materia bar på ett värde som på olika sätt var kopplad till arbete och tillgången på råvaror. Lite luddigt hur. Marx gjorde bra försök att förstå. På pengarna bygger marknaden. Ett system där varor och tjänster kan byta ägare med varandra utifrån ett någorlunda förutsägbart mönster. Men det är lik förbannat en rätt flummig överenskommelse. Lite religion.

Men nu behövs inte den där biten materia längre. Den har virtualiserats. Blivit enbart föreställning. Och paradoxalt nog har den tagit ett allt större grepp om våra liv. Vi dras med virtuella skulder i en virtuell värld där vi betalar med virtuella pengar för att umgås med förhoppningsvis verkliga människor. Det är lite trist, men inte det stora problemet.

Det stora och allvarliga problemet är att de högre (eller lägre om man som jag står på huvudet) lagren i finansvärlden har förvandlats till allsmäktiga gudomar över den värld som i slutändan bestämmer vem som ska bo, äta och leva eller inte. De har makt över allt från mat till vapen och behöver inte ens riskera sina egna pengar. De skapar nya elektroniskt. De tar ut ränta på pengar som de inte ens äger. Spekulerar i livsmedel utan att bry sig om att en kronas vinst per enhet kan betyda svält för massor av människor.

Kapitalismen har helt enkelt hamnat i ett magiskt tillstånd. Och jag snackar inte god magi. Inte Gandalf. Utan Smeagol. Gollum. Men i kostym och med fragment av kokain på sedlarna i plånboken.

En massa elände föds ur det magiska tillståndet. Skulder större än en människa någonsin skulle kunna betala tillbaka. En ränteekonomi som enbart går ut på att förflytta pengar från dem som arbetar till de redan rika. Och samhället springer som en gläfsande hundvalp i kapitalets bakhasor och erbjuder sig att bita den som inte lyder den järnhårda ekonomiska lagen (som är helt flippad egentligen, men det får man inte låtsas om) om vem som ska tjäna pengar på vem.

Marknaden är en lysande social uppfinning. Men den är en social uppfinning och den går att utföra på det sätt som vi vill. Pengar är lika lysande, men de är våra. Eftersom pengar bara finns för att vi tror på dem så tillhör alla pengar alla människor och vi är helt fria att tillsammans fördela dem mellan oss.