Små summor har till och med kunnat minska behovet av medicinering till psykiskt sjuka. Men varför sker inte detta i större utsträckning? Finns det baksidor eller handlar det bara om att de som sitter på pengarna inte vill eller vågar släppa kontrollen? I detta seminarium medverkade Ulrika Lång, Sida, Kenneth Nelson, professor i sociologi vid Stockholms universitet och Harald Enoksson grön samhällsdebattör, doktorand i nationalekonomi på handelshögskolan i Oslo. Modererade gjorde Lennart Fernström, chefredaktör på Syre.

Ulrika Lång inleder med att berätta om hur det kan se ut när en liten kontantsumma blir en start för en utveckling mot ett bättre liv för mycket fattiga människor. Det handlar bland annat om kvinnor ute i fattiga byar som är mycket svåra att nå.

– Det behövs mer för att bygga upp ett samhälle men kontantstödet kan vara en viktig byggsten för att nå de mest utsatta.

Kenneth Nelson ser med oro på en utveckling där vi går mot att ge människor ett ”grundskydd” istället för en ”standardtrygghet”.

– Vi har börjat nedmontera de stora sociala trygghetssystemen och det kommer slå tillbaka på tilltro till den svenska socialpolitiken.

Medelklassens vilja att bidra till socialsystemen kommer då minska tror han vilket ger ännu mer nedskärningar och de som kan skaffar privata försäkringar.

Han menar att vi måste våga prata om olika socialpolitiska vägval.

– Jag tror inte basinkomst är lösning, detta kan inte tillgodose medelklassens behov av inkomsttrygghet.

Samma problematik gäller biståndet. Frågan här är om vi ska rikta in stödet på de fattigaste eller satsa på universella lösningar.

– På lång sikt är det den typen av lösningar som kan få alla medborgare intresserade av en omfördelande socialpolitik.

Ulrika Lång påpekade att den som betalar skatt också vill se att de mest utsatta verkligen får hjälp.

Enligt Harald Enoksson finns det en väldigt stark trend mot mer kontantstöd.

– Världsbanken har samlat exempel på sådana stöd och de är många, säger han.

Han är positiv till denna trend och lyfter en svensk studie som visat att ett väldigt litet kontantstöd kan göra stor skillnad för att bryta till exempel social isolering bland människor med psykiska svårigheter. Människorna i studien använde ofta sina extra slantar till sociala aktiviter, som en fika, och mådde bättre.

– Nästan all mänsklig samvaro har en ekonomisk komponent.

Ulrika Lång menar också att kontantstödet växer i biståndsarbetet.

– Det har alltid funnits men fått en starkare prioritering i svensk politik och regeringarna vi arbetar med prioriterar ofta det.

Hon nämner en del vinster man har kunnat se i studier som att kvinnomisshandel och sexuellt våld minskar.

– Och folk använder inte pengarna till alkohol och tobak, det finns inget stöd för det. Det är också en myt att folk skaffar fler barn, tvärtom senareläggs sexdebuten.

Hon hänvisar till transferproject.org som omfattar flera större studier utförda under lång tid.