De som får asylavslag och betraktas som hot mot rikets säkerhet men inte kan utvisas ska inte längre få förmåner och tillfälligt uppehållstillstånd. Migrationsverket ändrar en praxis som enligt generaldirektören har varit fel.
De som får asylavslag och betraktas som hot mot rikets säkerhet men inte kan utvisas ska inte längre få tillfälligt uppehållstillstånd. Migrationsverket ändrar en praxis, som enligt generaldirektören varit fel.
– Det är både stötande och orimligt att en farlig person ska kunna resa, försörjas av staten och få samma förmåner som personer med skyddsbehov. Därför får man inte längre uppehållstillstånd, säger Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik till TT.
Han säger att han i fredags tog de två första besluten som ändrar den interna praxisen på verket när det gäller asylsökande som klassats som säkerhetsrisker av Säkerhetspolisen.
Att en person klassas som ett hot mot rikets säkerhet innebär att han eller hon inte kan få asyl. Oftast kan dock personerna det gäller inte utvisas, på grund av risk för dödsstraff eller tortyr, till exempel. Då har Migrationsverket beviljat uppehållstillstånd och med det har följt samma förmåner som andra som har beviljats uppehållstillstånd har, till exempel ekonomiska bidrag.
Det har också inneburit att personerna har kunnat få främlingspass, det vill säga en resehandling att resa med och att de inte har kunnat registreras det så kallade SIS-registret. Registret är en databas som används för att hålla koll inom Schengensystemet, där personer kan flaggas som säkerhetsrisker, tillexempel, eller att de nekats asyl i andra länder.
Effekten av praxisändringen, som Mikael Ribbenvik förutser kommer att prövas i domstol, blir att personen blir utan förmåner, inte får någon resehandling och ska hållas under uppsikt av Säpo. I stället för uppehållstillstånd får de ett beslut om anstånd med i väntan på att utvisning ska verkställas.
Han säger att den tidigare ordningen har blivit orimlig inte minst på grund av att huvudregeln nu är tillfälliga uppehållstillstånd på 13 månader och att de personerna därmed i princip jämställts med dem som klassats som säkerhetsrisker när det gäller förmåner,
Ribbenvik räknar med att antalet säkerhetsärenden, och därmed beslut enligt den ändrade praxisen, kommer att öka.
