Föreningen för landsbygdsutveckling och miljö – Adra – i Angola är en av landets äldsta och mest välrenommerade NGOs med verksamhet i sex av Angolas arton provinser.

Organisationen har hela tiden fokuserat på att stödja småbönder på landsbygden, både i deras verksamhet som småskaliga, i huvudsak ekologiska, jordbrukare och i deras roll som medborgare med rättigheter och skyldigheter.

Luis Monteiro, allmänt kallad för Sila, var chef för Adra på central nivå 2001–2007. Han har nu gått i pension och har dragit sig tillbaka till Malanje, där han, som han själv säger, ger provinsledningen en hjälpande hand i ekonomiska frågor. Dessutom har han köpt ett bageri vars främsta uppgift är att förse ett antal skolbarn med ett mellanmål under skoldagen.

Övertro till staten

Efter ett långt arbetsliv har han mycket att säga om maktfördelningen och utvecklingen i Angola.

– Det finns en övertro på partiandan, speciellt gäller det naturligtvis det statsbärande partiet MPLA som har suttit vid makten sedan självständigheten. Man lyckas ge intryck av att partiet är lika med staten och att staten är den stora modern som kan lösa alla problem.

Han menar att många företag lever av staten, som sitter på kassakistan, och har vertikala relationer, när de i stället borde utvecklas lokalt, det vill säga ha horisontella relationer.

– Fortfarande fattas mycket kunskap om hur man bedriver företag på landsbygden, fortsätter Sila. Dessutom finns det en arrogans hos många entreprenörer, en brist på framåtanda och engagemang. Mentaliteten är att staten ska lösa alla problem.

Sila påpekar att det dessutom fortfarande finns en flykt från landsbygden till städerna.

– Vi ska komma ihåg att det bara gått femton år sedan inbördeskriget tog slut. Här i vår provins var stridigheterna många och blodiga. Sånt sätter naturligtvis sina spår hos människor.

Höstens val avgörande

Sila önskar att det nu skulle ske en bred satsning på att utveckla landsbygden, framför allt jordbrukssektorn, men även små och mellanstora företag.

Ett projektet som går ut på att ge lönearbete åt personer utan inkomst – ”Combate à probreza” (”Bekämpa fattigdomen”) – har inte givit nämnvärt resultat.
– Staten är ointresserad av hur det går, säger han. Vi talar så mycket om diversifiering av ekonomin, att inte bara vara beroende av oljesektorn – men det går trögt, suckar Sila.

MPLA fick 90 procent av rösterna i det senaste valet 2012. Vid årets president- och parlaments-val (planerade till augusti), kommer de att få högst 60 procent, menar Sila, och anser att de då kommer att tvingas lyssna på de andra partierna.

Med ett sådant valresultat skulle även partiets presidentkandidat João Lourenço tvingas uppfylla några av sina mera spektakulära vallöften som gäller bekämpandet av korruptionen redan under den påbörjade valkampanjen.

Lokala satsningar

– Om man skulle ta pulsen på landet, fortsätter Sila, kan man säga att det råder allmän oordning liksom brist på respekt för lagar och förordningar.

– Jag skulle önska, säger han, att vi lägger upp en strategi för varje sektor. En av dem skulle vara landsbygdssektorn, där både jordbruk, undervisning och hälsovård skulle ingå. Lärarna har en central roll i denna strategi och skulle ha bättre löner och hjälp med bostäder liksom jordbruksteknikerna, som har en utbildning på mellannivå och kan stödja och hjälpa bönderna på många sätt.

Han tycker det är självklart att satsningarna behöver ske lokalt och menar att ett stort problem som måste lösas först är att de ännu inte har fått tillstånd att arrangera kommunalval. Parlamentet har beslutat att de ska äga rum, men det har hela tiden skjutits upp. Det senaste beskedet är att lokalvalen ska hållas 2021.

– Eftersom jag har en kanal in till provinsledningen här, kanske vi skulle kunna bli ett pilotprojekt för kommunalvalen och därmed få ökat självstyre på lokalplanet. Min övertygelse är att om människor inte hela tiden måste buga uppåt kan och vill de ta ansvar för sig själva och sin bygd på ett helt annat sätt än tidigare, utan rädsla för repressalier, avslutar Sila.