Konsumenten får betala för kärnkraftens överlevnad

Energiöverenskommelsen är bred och långsiktig, ja. Men ger den klara besked kring kärnkraften? Nja. Det beror på vem du frågar.

Nu finns det bred förankring kring hur den fortsatta energipolitiken i Sverige ska se ut. Riksdagen levererar också förslag enligt tidsplanen och de flesta lagarna ser ut att vara på plats innan nästa riksdagsval.

”Sverige har nu goda förutsättningar för att leda omställningen av energisystemet” kommenterade energiminister Ibrahim Baylan när energikommissionen avslutade sitt arbete den 9 januari. Men ändå mullrar det bland missnöjda röster. Och de har flera argument på sin sida.

Vad är det då som upprör? Generellt kan sägas att energimarknaden inte blir tillräckligt fri. Vad som skulle ske om den vore friare finns det dock olika perspektiv kring.

– Det är bra att kärnkraften får sänkt skatt och bättre förutsättningar att överleva. Om kärnkraften hade fått stänga fler reaktorer redan 2020 annars, som kärnkraftsbolagen talade om innan uppgörelsen, så hade det försatt Sveriges elförsörjning i ett allvarligt läge, säger Maria Sunér Flemming vid Svenskt näringsliv och fortsätter:

– Vi ser gärna att elcertifikaten också avvecklas. De stöden gör att vi får en överproduktion av el som vi för tillfället inte ser ut att behöva, vilket kommer att påverka marknaden och fortsatt göra priset väldigt lågt framöver.

Miljöpartisten Carl Schlyter håller med om bristerna med certifikaten, men ser kärnkraftens vara eller icke vara från motsatt perspektiv.

– Hade vi inte räddat kärnkraften genom att sänka de avgifter som bland annat ska täcka avvecklingen, så hade den lagts ner stegvis utifrån marknadens efterfrågan på energi. Då hade det inte behövts några fler elcertifikat, för då hade förnybart växt ändå eftersom det är det billigaste energislaget för nyproduktion idag. Genom den här uppgörelsen finansierar vi alla energislag i femton år till med olika rabatter och stöd, vilket inte hade behövts, säger Carl Schlyter och fortsätter:

– Detta betalas i sin helhet med höjda konsumentavgifter. Detta är alltså en gigantisk överföring från konsumenternas plånböcker till energibolagens plånböcker. Dessutom räddar vi kärnkraften. Därför tycker jag att uppgörelsen är socialt, ekologiskt och ekonomiskt dåligt.

Maria Sunér Flemming håller med om att konsumenterna tar största smällen, och liknande tongångar hörs också från konsumentföreträdare. Villaägarnas Jakob Eliasson tycker att det är ett ”hyckleri” att marknaden bestämmer på elnätet, då man nu ”höjer priserna via skatten för att ge tillbaka till kärnkraften”.

Marknaden får mer plats

Höjda konsumentavgifter märks också redan nu. Från första juli höjs energiskatten i ett första steg med tre öre till 32,5 öre kilowatttimmen, vilket enligt Villaägarna motsvarar en ökat kostnad på runt tusen kronor per år för husägare. För industrin ligger skatten kvar på 0,5 öre kilowatttimmen.

Överenskommelsen ska ändå ses som ett steg mot en friare marknad, säger Louise Ödlund, professor i energisystem vid Linköpings universitet.

– Det är en politisk överenskommelse, det måste man komma ihåg. Då får partierna ge och ta. Sen har överenskommelsen också en bred förankring hos många parter utanför politiken. Kommissionen har gjort ett bra jobb, säger hon och fortsätter:

– Marknadskrafterna får också större plats och reglerna blir mer tydliga, transparenta och pekar åt rätt håll – att det är förnybart som gäller framöver.

Blir det mindre piska mot kärnkraft, men mer morot till förnybart?
– Ja precis, det är också i förnybart utvecklingen och jobben finns.

Långsiktig eller inte?

Hur långsiktig är då överenskommelsen? Ja, det inte är helt säkert vad som överlever. Kärnkraften kan nog hållas igång i upp till 20 år till under rådande regler, menar Carl Schlyter. Maria Sunér Flemming vill inte stänga dörren till ny kärnkraft, men hon tror den äldre kommer att avvecklas runt 2030. Louise Ödlund menar att mycket beror på förändringar framöver.

– Det är ju inget som säger att överenskommelsen inte rivs upp om det händer något annat i regeringsställningen. Det är därför det är viktigt att implementera åtgärderna nu och inte bara skjuta dem framöver sig.

Svenskt näringsliv är glada för skattesänkningarna, men stöden till förnybart ger de inte mycket för.

– Ska man se elcertifikaten ur ett samhällsekonomiskt perspektiv som en klimatåtgärd är det bättre att vi lägger stöden där vi har ett problem, i framför allt transportsektorn, säger Maria Sunér Flemming.

Vid ett regeringsskifte är det inte helt säkert att elcerifikaten överlever, med tanke på motståndet från SD och Liberalerna. Med uppbackning av Svensk näringsliv så hänger moroten för förnybart löst.

– Jag har hört att vi haft runt 12–14 energiöverenskommelser sedan 70-talet, så vi kommer säkerligen att också behöva se över subventionerna framöver, säger Maria Sunér Flemming.

Carl Schlyter håller med om att subventionerna står på skakiga grunder.

– Att ha ett långsiktigt dyrt stöd för förnybart när det inte behövs, vem tror på det? De behöver inget stöd, de är det enda alternativet. Och för att få de här stöden räddade vi kärnkraften och livstidsförlängde den, säger Carl Schlyter och fortsätter:

– Vem vet, om vi kommer att få en kärnkraftsolycka under de här åren, vad har vi för ansvar för det då?

Läs hela energiöverenskommelsen här:
www.energikommissionen.se/app/uploads/2017/01/sou-2017_2_webb.pdf
Håll ögonen på: Vid månadsskiftet ska nya regler för vattentillstånden presenteras, vilket påverkar stora delar av vattenkraften.

Läs även Kärnkraften del 2: Kärnkraft – nej tack och Kärnkraft del 3: Avfallsfrågan i långbänk