Under tisdagen tog statsminister Stefan Löfven (S) emot Botswanas president Ian Khama i Stockholm. På en presskonferens försvarade båda den kostsamma affären. En reporter undrade om inte landet borde satsa på billigare drönare.

– Kanske borde vi köpa pilar och bågar i stället. De är ännu billigare, replikerade presidenten, enligt TT.

Stefan Löfven underströk att det är upp till varje land att bestämma själva över sitt försvar. Den inställningen får kritik från konfliktforskare.

– Statsministern gör det enkelt för sig. Demokratin är på tillbakagång i Botswana, säger Johan Brosché, doktor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universtiet.

Han pekar på rapporter om att rädslan för repressalier ökat bland kritiker till regeringen i takt med att militären och säkerhetstjänsten stärkt sin makt.

Botswanas opposition har protesterat mot planerna på köpet av åtta av Saabs Gripenplan. De menar att det kan få ödesdigra ekonomiska konsekvenser i ett land där en femtedel av invånarna lever på mindre än två dollar om dagen.

”Botswana rustar upp mitt under massarbetslöshet, fattigdom och social ojämlikhet”, skriver Duma Boko, ledaren för oppositionspartiet Umbrella for democratic change i en skrivelse till den svenska regeringen, enligt den botswanska nättidningen Mmmegi online.

Organisationen Transparency International har varnat för risken för korruption i samband med vapenaffärer, inte minst mot bakgrund av att president Khmaa och hans bröder har personliga intressen i vapenindustrin.

Johan Brosché ser också en fara för kapprustning i södra Afrika om Botswana bestämmer sig för att genomföra affären.

– Om grannländer ser att Botswana köper stridsflygplan kan de tolka det som att de har offensiva ambitioner, säger han.

Enligt konstitutionen måste Ian Khama lämna presidentposten senast i april nästa år. Därför kan en affär vara nära förestående, tror Johan Brosché.

– Både Saab och Khama har intresse av att forcera köpet, säger han.