Ingen ska få permanent uppehållstillstånd i ett EU-land. Det kan bli en av delarna i en gemensam asylpolitik i unionen. I asylrättsrörelsen är oron stor över flera förslag som inskränker flyktingars rätt.

EU-kommissionens förslag om en gemensam flyktingpolitik upprörde asylrättsrörelsen för ett år sedan. Det ska nu förhandlas mellan EU-parlamentet och ländernas migrationsministrar i rådet.

Förra torsdagen beslutade utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter om EU-parlamentets förhandlingslinje om uppehållstillstånd. Liksom kommissionen vill parlamentet att inga EU-länder ska få utfärda permanenta uppehållstillstånd. Vart femte år ska flyktingar behöva ansöka om förnyat tillstånd, enligt EU-parlamentet.

– Det går emot all kunskap om vad människor behöver för att starta ett nytt liv. Nu får vi en grupp av befolkningen som lever fem år i taget. Det är grymt och omänskligt, säger Malin Björk, EU-parlamentariker för Vänsterpartiet.

Vänstergruppen var ensamma om att rösta nej till förslaget. Flera andra framhöll att linjen är mer generös än kommissionens som innebär att den som har flyktingstatus ska få treåriga uppehållstillstånd och övriga skyddsbehövande endast ettåriga. Men det är en kompromiss som inte duger, tycker Malin Björk.

– Kommissionen kastade ut något som är död och aska. Då tycker en del att man ska nöja sig om man får någonting att växa ur den askan. Så tycker inte jag att man kan jobba, säger hon.

Inom asylrättsrörelsen är oron stor över vad resultatet blir när kommissionens förslag förhandlas. Kravet på tillfälliga uppehållstillstånd är en av av flera delar. En annan är en skärpning av Dublinförordningen som innebär att den som flyr blir skyldig att stanna och söka asyl i det första EU-land hen kommer till. Den som reser vidare har inga rättigheter som asylsökande i nästa land.

– Om ett EU-land behandlar asylsökande illa och du försöker ta dig någon annanstans, då har du inga rättigheter kvar, säger Sanna Vestin, ordförande för Flyktinggruppernas riksråd (FARR).

Samtidigt ska asylsökande spridas mellan EU-länderna. Den som inte kommer från ett land som anses säkert – och därmed skickas tillbaka omedelbart – sänds vidare till det EU-land som står på tur att ta emot.

Också kvotflyktingar ska fördelas mellan länderna. Farr varnar för ett smutsigt köpslående med Libyen och andra länder där flyktingar ska hämtas ur läger. För att ta emot dem kan EU kräva att länderna hindrar andra människor att fly till Europa, i likhet med det avtal man har med Turkiet.

– Det handlar om länder där vi vet att människor utsätts för tortyr, säger Sanna Vestin.

Hon uppmanar nu regeringen att strida för en humanare linje och vägra acceptera att åtstramningar av flyktingpolitiken påtvingas medlemsländerna.

– Regeringen sa sig vara tvungna att lägga sig på EUs lägsta nivå när de la om asylpolitiken, men framhöll hur beklagligt det var. Då får man utgå från att de vill ha en högre miniminivå så att de slipper behandla folk illa, säger Sanna Vestin.