Suu Kyi fick Nobels fredspris för sin demokratikamp 1991 och satt i husarrest i 15 år, till 2010, under militärjuntans tid. En långsam övergång från diktatur påbörjades. 2015 vann hennes parti valet, som bedömdes vara i stort sett demokratiskt och korrekt genomfört. För drygt ett år sedan tillträdde hon som ledare för Burmas regering, med titeln statskansler, men med militären som överrock.

Förväntningarna på henne har varit stora och besvikelsen är på sina håll påtaglig över att inte mer gjorts vad gäller demokratiska reformer. Politiker och organisationer som Amnesty och aktivister saknar tydliga uttalanden mot övergrepp mot etniska minoriteter, som den muslimska rohingya, internationellt mycket uppmärksammad. Och de efterlyser ställningstaganden om rättigheter och friheter som anstår en fredspristagare.

– De etniska konflikterna är värre än på länge och det finns en besvikelse över hur Aung San Suu Kyi har agerat. Problemen är bredare än rohingya, men det förtryck de utsätts för är stort, säger Anna Sundström, generalsekreterare på Olof Palmes internationella center, som gav Palme-priset till Suu 2005.

Enligt henne har Suu visat en ”flathet som chockat omvärlden” vad gäller övergreppen mot rohingya. En ”människorättsikon” som hon borde ha kunnat hantera det bättre, anser Sundström som samtidigt tycker att det är fantastiskt att Suu Kyi kommer till Sverige.

I Sverige träffar Suu Kyi under måndagen och tisdagen bland andra statsminister Stefan Löfven (S) och utrikesminister Margot Wallström (S), vice statsminister Isabella Lövin (MP) samt gör ett besök, med anförande, i riksdagen.
Där ska hon också träffa talmannen Urban Ahlin (S). Han träffade henne senast i Burma i februari. Visst går det att vara kritisk, bedömer han, men glöm inte villkoren hon verkar under.

– Man måste vara klar över att militären fortfarande sitter på nyckelposterna och kan vilken dag som helst vrida utvecklingen åt ett annat håll. Hon sitter i en svår sits, säger Ahlin, som beskriver en del kritik som väl magstark, inte minst utifrån att hon haft sin post i bara ett år.

– För mig är hon fortfarande hoppet om en demokratisk utveckling, säger Ahlin.
Enligt UD kommer regeringen att ta upp att Sverige ser allvarligt på rohingya-frågan.
Men det blir också en förövning till den nya femåriga landstrategi för Burma som regeringen vill ha på plats från 2018. Där ingår att öka biståndet från 70-90 miljoner per år, till 200-300 miljoner kronor årligen. Fokus ska vara på fredlig lösning av de många etniska konflikterna, på kvinnor och kvinnor och barns hälsa, samt fria medier. Regeringen vill ”bredda relationerna” på andra områden.