I Polen håller regeringen, energibolagen och facket fast vid kol som huvudsaklig energikälla, trots dess dokumenterat negativa påverkan på miljön. Förändringen kommer istället via lokala initiativ.

Samhällslivet i Katowice i södra Polen kretsade under lång tid kring kol och stål. De flesta av männen arbetade antingen i kolgruva eller på stålverk. När kyrkklockorna ringde visste folk att det hade skett en gruvolycka.

– Gruvarbete är väldigt tungt. Det är svårt att förklara hur det är, temperaturen och förhållandena. Man måste ha upplevt det, säger Henryk Nimsz, pensionerad gruvarbetare.

Den fjärde december varje år firas Barbórka, gruvarbetarnas dag. Skolbarnen gör gruvpyssel och gruvarbetarna får ledigt för att festa tillsammans i traditionella högtidskläder. Färgen på plymen på den tillhörande huvudbonaden berättar vilken position personen har, om den jobbar nere i gruvan, är förman eller spelar i orkestern. Gemenskapen gruvarbetare emellan är stark, berättar Henryk Nimsz.

De gruvor som han arbetade i har lagt ner, precis som många av stålverken. Under 80-talet sades det att de närliggande städerna Katowice, Chorzow och Bytom bildade en dödens triangel. Luftföroreningarna kunde ses med blotta ögat. Nu är luften renare, men många av de äldre tegelhusen har fortfarande en gråsvart hinna och det ligger en doft av kol i luften. 33 av Europas 50 mest förorenade städer ligger i Polen.

”Fattigdomen är problemet”

Även om Polen har genomgått en snabb utveckling sedan kommunismens fall kvarstår det faktum att dess ekonomi och energiinfrastruktur har en stark koppling till kol. Enligt Energiministeriet utgör kolkraft 82 procent av elproduktionen. Regeringen har därför sagt sig stödja Parisavtalet om begränsning av växthusgaser endast om de får fortsätta använda kol för att generera elektricitet, vilket de ser som en förutsättning för landets utveckling. Polen minskade sina utsläpp av växthusgaser med drygt 15 procent mellan 1990-2012 enligt Europeiska energimyndigheten (Sverige minskade utsläppen med 20 procent under samma tid, medan till exempel Island ökade sina utsläpp av växthusgaser med 25 procent). 12 procent av elen kommer från förnybara energikällor.

Enligt polska Greenpeace är det dock inte i huvudsak kraftverken som orsakar miljöproblemen utan de privata hushållen. De beräknar att 80 procent av luftföroreningarna kommer från omoderna kolpannor.

Energiminister Krzysztof Tchórzewski menar dock att det inte är kolet som är problemet.

– En tredjedel av befolkningen i Polen lever i fattigdom. De bor oftast i mindre samhällen i gamla hus. Ofta handlar det om familjer som lider av alkoholism eller narkotikamissbruk. Problemet är inte kol, utan att man bränner gamla skor och kläder och begagnad motorolja. Om de brände kol skulle problemet med smog inte vara så stort, säger Krzysztof Tchórzewski.

Han menar att situationen kommer att förbättras nu när nationalkonservativa Lag och rättvisa har infört ett bidrag till barnfamiljer, 500 zloty (cirka 1 150 kronor) i månaden från och med det andra barnet.

”Minskar kolet snabbt”

På Energiministerns kontor i Warszawa finns en glänsande svart staty av en tjur gjord i stenkol. Sedan kommunisttiden har produktionen av stenkol minskat från cirka 100 miljoner ton per år till dagens dryga 50 miljoner ton per år. Kolkraftverken har uppgraderats och en del nya, mer energieffektiva byggs.

– Det är viktigt att komma ihåg att vi var ett mycket fattigt land när vi blev fria 1989. Det enda som inte var ransonerat var bröd, men brödet var oftast slut vid 10 på morgonen. Vi har ökat standarden enormt, men vi är fortfarande inte ett rikt land. Vi har också investerat mycket i miljön de senaste 25 åren, men utifrån tycker man fortfarande att vi är ett smutsigt land besatt av kol, säger Krzysztof Tchórzewski.

Han berättar att anledningen till att Polen blev beroende av kol för elproduktion var att Sovjetunionen ansåg Polen vara för osäkert för att man skulle våga bygga kärnkraftverk där.

– Ryssarna ville inte överföra avancerad teknologi till Polen, för de litade aldrig på oss. Och de hade rätt, inflikar Wojciech Kowalczyk med glimten i ögat.

Wojciech Kowalczyk var vice energiminister under den förra regeringen. Nu sitter han i styrelsen för PGE, Polens största energibolag som är delvis statligt. Både han och Tchórzewski är överens om att Polen minskar kolproduktionen så snabbt det går.

– Vi har inte råd att göra det snabbare, eftersom det skulle påverka levnadsstandarden, säger Wojciech
Kowalczyk.

Förnyelsebar lag

Anna Ogniewska är ansvarig för kampanjen för förnybar energi på polska Greenpeace. Hon menar att kostnaden för kolet i själva verket är mycket högre om man räknar in de sjukdomar och förtida dödsfall som kolet orsakar. Hon menar att den nuvarande regeringens stöd för kolindustrin kommer att ha ödesdigra konsekvenser för både folkhälsan, miljön och ekonomin. På Greenpeace har de arbetat länge med att påverka lagstiftningen för att förenkla för mikroproducenter att sälja tillbaka energi till elnätet. Det är möjligt i dag i Polen, men villkoren är inte så fördelaktiga. Lagen har varit på gång sedan 2010, men har ändrats flera gånger. Miljöexperter skojar om att lagen om förnyelsebar energi är mer förnyelsebar än energin.

– Jag tror att ändringarna i lagstiftningen gör att folk tvekar till att investera i förnybara energikällor. De tror inte att det lönar sig. Det är också mycket negativ publicitet. Politiker och statsmedia säger att förnybara källor inte kan leverera tillräckligt med energi, och att den polska energikällan är kol, säger Anna Ogniewska.

Förutom miljömässiga fördelar finns det också säkerhetspolitiska skäl att gå över till en decentraliserad, småskalig energiproduktion, menar Anna Ogniewska.

– Om energisystemet är beroende av ett 50-tal kraftverk som mestadels ligger i sydöstra Polen kan det enkelt slås ut av utländska styrkor.

Många av kolkraftverken i Polen är över 30 år gamla och behöver bytas ut. Anna Ogniewska menar att politiker har fastnat i ett traditionellt tankesätt där man ersätter de gamla kraftverken med liknande energikällor.

– De kan inte acceptera att världen går åt ett annat håll. Förnyelsebar energi är billigare, och solen som lyser är också polsk, även om du inte kan ta på den, precis som vinden som blåser genom landet, säger Anna Ogniewska.

”Kol är framtiden”

Kazimierz Grajcarek har varit ordförande för det nationella sekretariatet för gruv- och energiarbetares förbund i 19 år. Nästa år går han i pension. Hans kontor ligger i Katowice i ett kvarter som består av typiska gruvarbetarbostäder i rött tegel. Han är skeptisk till investeringar i förnybara energikällor. Polen är varken speciellt soligt eller blåsigt, menar han. Sedan 1989 har antalet gruvor i Polen minskat från 93 till dagens 24. Problemet, menar Kazimierz Grajcarek, är att det bara är produktionen som har minskat i EU. Konsumtionen är densamma, vilket har lett till att EU-länderna importerar kol utifrån. Det som avgör kolindustrins framtid i Polen är hur mycket kolreserver landet har.

– 50 miljarder ton säger en del forskare, och andra säger 600 miljarder ton. Om en investerare tänker att Polen bara har kol för 50 år framåt så lönar det sig inte att investera. Men om de hör att vi har kol för 600 år framåt och att vi för en kolvänlig politik kommer de hit, säger Kazimierz Grajcarek.

Smog i fokus

Kraków är berömt för sin rika kulturhistoria och ökänt för sin dåliga luft. Här bildades Krakow smog alert för fem år sedan. Det är en organisation med ett mål: ren luft. De pratar inte om klimatfrågan.

– Vi medvetna om kopplingen, men det är svårt nog att driva en kampanj mot luftföroreningar. Så vi fokuserar på en sak i taget. Vår erfarenhet av media är att det är bäst ha ett kort budskap som inte kan förvrängas, säger Magdalena Kozłowska, en av grundarna av Krakow smog alert.

Krakow ligger i en dal, vilket gör att partiklar från förbränning av fasta bränslen som kol koncentreras i luften. Föroreningarna känns. Efter en dag ute då nivåerna är höga är ögonen röda. Barn, gamla och personer med nedsatt immunförsvar påverkas särskilt mycket. En omfattande studie har visat att barn i Kraków är mindre när de föds och senare i livet har lägre IQ jämfört med barn i städer med renare luft. En annan studie visade nyligen att fler personer behandlas på sjukhus för hjärtproblem dagar då partikelhalten är hög.

Magdalena Kozłowska köper inte energiministerns förklaring till luftföroreningarna.

– Människor bränner skräp och det är ett problem, men vi kan inte fokusera på det och tro att det är den enda orsaken, för det är inte sant. Kol och ved förorenar också. Dessutom är det redan förbjudet att bränna skräp. Det hela är bara en bortförklaring, säger Magdalena Kozłowska.

Varning för partiklar

Det finns ingen gemensam EU-standard för när man utfärdar varningar för partiklar, så kallade PM10. Generellt i EU varnas allmänheten när nivåerna når omkring 100 mikrogram per kubikmeter. I Polen är gränsen 300 mikrogram per kvadratmeter.

– När vi föreslog att ändra gränsen sa miljöministern nej, för larmet skulle utfärdas så ofta att folk blev vana vid det och slutade bry sig, säger Magdalena Kozłowska.

På regional nivå i Krakow har gränsen sänkts. När partikelnivån når 150 mikrogram per kubikmeter är kollektivtrafiken gratis för bilägare för att uppmuntra dem att låta bilen stå. Skolor informeras så att de kan hålla barnen inne. Krakow smog alerts app varnar redan vid 100 mikrogram per kubikmeter.

När Krakow smog alert startade för fem år sedan uppfattades de som galna ekoterrorister, berättar Magdalena Kozłowska. I dag är medvetenheten större, tack vare deras informationskampanjer. De fick mycket uppmärksamhet i lokal media i början. En reklambyrå erbjöd sig att göra en reklamkampanj åt dem gratis. De samlade underskrifter. Så småningom spred sig idén och folk började höra av sig från andra städer och byar. Nu finns det ett 20-tal lokala smog alerts. I många av de mindre samhällena samarbetar de med kyrkan. I Skawina, nära Krakow, lånade prästen ut predikstolen på söndagsmässan för att de lokala aktivisterna skulle kunna informera om farorna med luftföroreningar.

Nu har det växt till en rikstäckande paraplyorganisation som samordnar initiativ i andra städer, Polish smog alert. På regional nivå har de åstadkommit mycket. 2019 träder ett regionalt förbud mot kolpannor i kraft. Från och med 2022 måste alla värmepannor uppfylla normerna för ekodesign. I samband med regleringarna har ett subventionsprogram införts. Alla som bytte ut sin kolpanna under 2016 fick tillbaka pengarna av kommunen. I år får de tillbaka 80 procent av kostnaden, och nästa år 60 procent. Det finns också ett program för låginkomsttagare som har bytt ut kolpannan där kommunen betalar mellanskillnaden i energikostnad.

Solelen ökar

2014 var Polen den fjärde största marknaden för solvärmepumpar i Europa, enligt en rapport från ESTIF (European solar thermal industry association). Fler och fler hushåll i Polen installerar också solceller. Överskottselen säljs tillbaka till elnätet. I sydöstra Polen längs floden Wisłowa har 20 kommuner gått samman inom ramen för ett schweiziskt-polskt utvecklingsprogram för att genomföra det största pilotprojektet för solenergi hittills i Polen. Totalt har cirka 25 000 kvadratmeter solceller anlagts på allmänna byggnader, privata hus och sportanläggningar.

Jasło en småstad med drygt 35 000 invånare. Den som vill anlägga solceller på sitt hus får 75 procent av kostnaden betald av kommunen. Tadeusz Baniak är chef för det kommunala badhuset som fick solceller för lite mer än ett år sedan.

– Vi är väldigt nöjda över att det här samarbetet med Schweiz lyckades. Vi installerade så pass många solceller att vi får mer än tillräckligt med el för att driva anläggningen. Tack vare det här har vi sparat cirka 120 000 zloty (275 000 kr), en betydlig summa för oss, säger Tadeusz Baniak.