Innehåll


  • Glöd

  • Radar

  • Zoom

    • Uthålligt motstånd mot militärövningarna i skärgården

      Förra veckan berättade vi om fredsrörelsens protester mot Aurora 17, den största svenska militärövningen på över 20 år. Men militärövningar är en fråga som länge varit på tapeten i Göteborg, inte minns bland skärgårdsborna. I slutet av…
    • Zoom

      Uthålligt motstånd mot militärövningarna i skärgården

      Förra veckan berättade vi om fredsrörelsens protester mot Aurora 17, den största svenska militärövningen på över 20 år. Men militärövningar är en fråga som länge varit på tapeten i Göteborg, inte minns bland skärgårdsborna. I slutet av 2010 fick försvaret tillstånd att utöka sina övningar kraftigt. Det blev starten på en dragkamp om skärgården som fortfarande pågår.

      På nyårsaftonen 2010 publicerades en kungörelse i Göteborgsposten om att Miljöprövningsdelegationen i Västra Götaland givit Försvarsmakten tillstånd att utöka sin militära verksamhet i Göteborgs skärgård. Tillståndet gav försvaret rätt att öva 115 dagar och 70 nätter per år samt skjuta 1,3 miljoner skott, vilket innebar en tiodubbling jämfört med dåvarande nivåer. Man fick även tillstånd att genomföra nationella och internationella övningar när som helst under året, samt släppa ut 2 ton bly och 1 ton koppar årligen. Försvarsmaktens motiverade sin ansökan med att västkusten och Göteborgs skärgård är strategiskt viktiga områden och att det är ett riksintresse för Sverige att militären ska kunna öva där.

       

      ”Vi vill inte få bort försvaret och förbjuda allting, utan vi vill hitta en grund för samexistens.”

      Det dröjde bara några veckor, så hade skärgårdsborna slutit sig samman för att protestera. Den nya motståndsrörelsen fick namnet Skärgårdsuppropet.

      – Tillståndet skär rätt in i de livsbetingelser som människor har i skärgården, oavsett om man tänker på djurhållning, barnens situation, sjöfarten eller turismen, säger Klas Ålander som varit en av de drivande i uppropet sedan starten.

      – Tänk dig 115 dagar om året. Med sommar- och julperioderna borträknade innebär det att det ska kunna skjutas varannan, var tredje dag, i ett område som ligger i direkt anslutning till Sveriges mest tätbefolkade skärgårdsområde. Det är helt obegripligt.

      Tomhylsor som samlats ihop av besökare på Galterö.Foto: Skärgårdsuppropet

      16 överklaganden

      Och det var inte bara skärgårdsborna som reagerade på tillståndsbeslutet. Sammanlagt 16 överklaganden lämnades in till Mark- och miljödomstolen i Vänersborg. Bakom dem stod bland annat Göteborgs kommun, lokala föreningar och privatpersoner. Eftersom frågan rör försvaret kunde inte mark- och miljödomstolen fatta beslut i frågan, utan ärendet hamnade på regeringens bord för prövning. Där har det legat sedan 2012.

      Under tiden har Skärgårdsuppropet drivit på i frågan i olika sammanhang. Skrivit yttranden och debattartiklar, lusläst diarieanteckningar och protokoll, opinionsbildat. Klas Ålander beskriver det som “en riktig gräsrotsverksamhet” eftersom det inte är någon formell organisation utan ett nätverk av personer som arbetar med frågan på frivillig basis.

       

      ”... här sker det ju saker som inte är rätt enligt miljöbalken, och som medborgare vet du inte om det.”

      Skärgårdsuppropet vänder sig inte mot försvarets närvaro i skärgården per se. Deras huvudsakliga ståndpunkt är att beslutsprocessen kring försvarsmaktens tillståndsansökan har gått till på ett felaktigt sätt och att beslutet därför bör rivas upp och göras om i grunden. De pekar bland annat på att det inte har gjorts en ordentlig miljökonsekvensbeskrivning, att det varit en bristande dialog med berörda parter och att man inte tagit hänsyn till vad en utökad militär verksamhet innebär för möjligheten att leva, bedriva verksamheter och turista i skärgården.

      – Vi vill inte få bort försvaret och förbjuda allting, utan vi vill hitta en grund för samexistens. Vår ståndpunkt är: Gör om processen och gör den rätt. Följ miljöbalken, säger Klas Ålander.

      Syre Göteborg har försökt att nå kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Hermansson (S) för en intervju om Göteborgs stads inställning till frågan i dag. Hon har avböjt på grund av arbete med budgetförhandlingar, men svarar kortfattat i ett mail:

      ”I den här frågan har det länge rått politisk enighet i Göteborg, och staden har vid flera tillfällen framfört skarpa invändningar mot Försvarsmaktens begäran att utöka sin verksamhet i skärgården. Det innebär betydande begränsningar i att utveckla skärgården.

      Vi inväntar regeringens utslag innan vi arbetar vidare med frågan.”

      Att militären ska kunna öva i skärgårdsmiljö är av intresse för hela landet, menar Försvarsmakten. Med sin ansökan om utökat tillstånd vill man ta höjd för framtida behov.Foto: Hasse Holmberg/TT

      Hänsyn till barn och djur

      I Göteborgs södra skärgård bor omkring 4 500 personer året runt, och på sommaren ökar siffran till omkring 15 000. Andrea Hedenskog har bott på Brännö i 16 år och är även hon engagerad i Skärgårdsuppropet. Hon driver också en yogastudio på ön; en verksamhet som förstås lätt kan påverkas av militärövningarna.

      – Jag satsar jättemycket på att kunna ha helg-retreats här eftersom Brännö är en sådan skärgårdspärla med sitt lugn. Om det då smattrar i bakgrunden faller hela känslan.

      Andrea Hedenskog är också fårägare, vilket är vanligt på öarna. På Galterö, som är en del av militärens övningsområde, betar många får fritt på somrarna.

      – Militären ska städa efter sig, men vi har hittat så mycket patroner och rester från skjutövningar där. Vi har också haft en del oförklarliga sjukdomsfall med efterföljande död bland fårbesättningen, och jag tror definitivt att det kan ha att göra med bly-
      utsläpp.

       

      ”... de har varit ovilliga att ha en dialog och hänvisat till att de bereder frågan ...”

      Hon anser också att barnperspektivet helt kommit i skymundan i processen.

      – De har kanske tänkt lite dumdristigt att på vardagarna är inte folk hemma på öarna. Men barnen är ju här och de påverkas absolut av ljudmiljön. Både länsstyrelsen och försvaret säger att skjutområdet ligger flera kilometer bort, men eftersom det blåser västanvind nästan hela tiden låter det som att de ligger och skjuter precis bakom berget.

      Hon reflekterar vidare kring situationen för barn som flytt till Sverige.

      – Det måste ju vara oerhört traumatiskt att komma från krig till en plats där det hörs skjutningar.

      Känsö är en av Försvarsmaktens viktigaste övningsplatser, och efter fruktlösa förhandlingar med Brännö by samfällighetsförening ansökte man 2013 om att tvångsinlösa fastigheten. Ärendet är ännu inte avslutat.Foto: Fredrik Sandberg/TT

      Allt mer svårjobbat

      Under årens gång har Skärgårdsuppropet hunnit med flera resor till miljö- och energidepartementet och träffat de tidigare miljöministrarna Andreas Carlgren och Lena Ek. Men att få till en dialog med politikerna har blivit allt svårare, säger Klas Ålander.

      – De var väl inte direkt glada över att vi engagerade oss i början heller, men då fanns det ändå en viss vänlighet som allt eftersom har övergått i slutenhet. Departementet och handläggaren har under de senaste två åren varit som musslor, de har varit ovilliga att ha en dialog och hänvisat till att de bereder frågan fortfarande. När är den klar?, frågar vi. Den är klar när den är klar, säger de. Det är ganska frustrerande.

      I och med tystnaden från regeringen har Skärgårdsuppropets verksamhet gått på sparlåga den senaste tiden. Men nyligen hände någonting som väckte liv i dem igen. I mars i år skickade miljö- och energidepartementet en skrivelse till Försvarsmakten med ett föreläggande om att komplettera sin ansökan på fem punkter. Fyra av punkterna rör miljökonsekvensbeskrivningen och i den femte ombeds man förtydliga hur samråd enligt miljöbalkens regelverk har genomförts – med andra ord nästan exakt samma frågor som Skärgårdsuppropet drivit i alla år.

      – Det är roligt att frågorna som Miljödepartementet nu har ställt till Försvaret är frågor som vi och några andra drivit nästan ensamma. De har tidigare fallit igenom näten inom Miljö-
      prövningsdelegationen och Mark- och miljödomstolen. Och det är intressant att departementet nu är så pass skarpa i sin skrivelse, säger Klas Ålander.

      Det verkar alltså röra på sig. Och då kommer nästa fråga: Varför väljer miljödepartementet att plötsligt utkräva svar från försvaret? Klas Ålander tror att det kan ha med Aurora 17 att göra.

      – Jag misstänker att det är för att man vill ha skarpa svar för att kunna fatta ett beslut. Man kanske inte vill ha stora övningar med utländska trupper, om man vet med sig att tillståndsfrågan är olöst.

       

      Information från Försvarsmakten om skjutövningarnas omfattning som sitter uppe på anslagstavlor i skärgården.Foto: Skärgårdsuppropet

      Mycket står på spel

      Klas Ålander tror att det pågår mycket i maktens korridorer som aldrig kommuniceras ut till allmänheten. Det är i sig inte så konstigt, tycker han, eftersom det handlar om rikets säkerhet.

      – Men här sker det ju saker som inte är rätt enligt miljöbalken, och som medborgare vet du inte om det. De flesta i Göteborgsregionen förstår inte hur stort hotet mot skärgården är.

      Skärgården har pekats ut som ett viktigt område för turism och rekreation och Göteborgs stad har tagit fram en strategi för att utveckla området som turistmål. Det kan man glömma om tillståndet går igenom, säger Klas Ålander. Både han och Andrea Hedenskog är säkra på att öarnas attraktivitet skulle sjunka om övningarna blev fler och större. Men de tror inte att gemene man är medvetna om vad som står på spel.

       

      Under övningsdagarna spärras stora områden i skärgården av, vilket gör det svårt att bedriva fiskeverksamhet.Foto: Malin Aghed

      Risk för avfolkning

      – Jag har hört folk som fått veta om tillståndet säga “Vad synd, ni som bor i paradiset”. Men det är ju inte bara vi boende som påverkas, utan alla göteborgare som har båt eller som åker till skärgården över helgen. Det här är ju en rekreationsplats, säger Andrea Hedenskog.

      Klas Ålander ser också en risk för att skärgården avfolkas på åretruntboende invånare.

      – Skulle beslutet gå igenom och övningarna öka till vad Försvaret ansökt om, skulle det inte gå att leva här på det sätt som man är van. Många skulle nog lämna.

       

      Många göteborgare har båt eller åker till skärgården över helgen.Foto: Adam Ihse/TT

      Trovärdighet viktigt

      Nu har mer än sex år och tusentals timmar ideellt arbete flutit förbi sedan Skärgårdsuppropet startade. Kanske har det börjat röra på sig i tillståndsprocessen, men fortfarande vet ingen hur det kommer att gå med Försvarsmaktens ansökan. Hur orkar de hänga i?

      – Det är tufft alltså, men vi ger inte upp. Jag tycker att vi har kämpat fantastiskt bra och det är väldigt roligt för det här är liksom tvärpolitiskt. Det samlar folk av olika politiska åsikter och vi är alltifrån kulturarbetare till redare till fårfarmare. Det är väldigt stimulerande, säger Klas Ålander.

       

      ” ...det är ju inte bara vi boende som påverkas, utan alla göteborgare ...”

      Han tror att Skärgårdsuppropets trovärdighet har gjort att de har kunnat leva vidare så länge.

      – Det är lätt att bli marginaliserad och ses som en bjäbbig liten sak som tjatar men som ingen lyssnar på. Men vi har valt att hålla oss till fakta, gräva fram saker och jobba med den mer juridiska processuella frågan. Det tror jag har varit väldigt starkt. Annars hade man kanske viftat bort oss som en partsinlaga och drivit igenom frågan mycket tidigare.

      Och än är det inte över. Det har varit en tyst period från både regeringens och Skärgårdsuppropets sida, men än glöder det, säger Andrea Hedenskog.

      – Nu är vi i ett slags vakuum där inget händer och vi bara väntar på ett beslut. Men om de får tillståndet, då finns det många aktivister som står redo i startgroparna.

      Vad gäller saken?

      I december 2010 beviljade Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västra Götaland en ansökan från Försvarsmakten att bedriva militär verksamhet i Göteborgs skärgård. Tillståndet ger bland annat Försvarsmakten rätt att öva 115 dagar och 70 nätter per år, avfyra 1,3 miljoner skott och att hålla stora nationella och internationella övningar när som helst under året.

      Övningsområdet omfattar öarna Galterö, Stora Stårholmen, Känsö, Lilla och Stora Rävholmen, Känsö Fjärskär, Knappen och omgivande vattenområden.

      Beslutet överklagades av ett flertal aktörer, bland annat av Göteborgs kommun och av enskilda skärgårdsbor, som menar att processen har gått till på ett felaktigt sätt.

      Sedan 2012 ligger frågan hos regeringen för avgörande.

  • Krönika