Pojke eller flicka? Frågan möter många nyblivna föräldrar och blottar föreställningen om att det finns två kön. Men varje år föds hundratals barn i Sverige som är intersex, det vill säga barn utan entydig könstillhörighet. Det kan exempelvis handla om kromosomuppsättningen eller om hur könsorganen ser ut.

I dag behandlas dessa barn ofta med hormoner eller operationer av könsorganen – även när det inte behövs av medicinska skäl. Det bryter mot mänskliga rättigheter, menar Amnesty International i sin rapport. Ellie Nordfelt, som själv utsattes för hormonbehandlingar som barn och i dag är engagerad för intersex-personers rättigheter, håller med.

– Intersex-personer måste ha rätt att fatta beslut om sina egna kroppar. Det finns en enorm kritik bland oss som utsatts för ingrepp. Samhället måste börja lyssna på den, säger hon.

Ellie Nordfelt gläds över Amnesty-rapporten där tyska och danska intersex-personer vittnar om sina upplevelser. Hon ser den som ett tecken på att en förändring är på väg i samhället.

– Läkarprofessionen har haft monopol på frågorna, men nu har vi kommit fram och börjat prata om det ur ett människorättsperspektiv. Det är ett genombrott, säger hon.

Amnestys rapport visar att behandlingarna ofta skapar trauman senare i livet för dem som utsätts. Många vittnar om psykisk ohälsa och svårigheter med sexlivet. Ofta har ingreppen utförts med motivet att det är bäst för barnet att bli antingen pojke eller flicka. Men det avfärdar Ellie Nordfelt.

– Läkares ingång har varit att ingreppen gör att barnen kan passa in som ”normala”. Men det ska inte vara kirurgers uppgift att operera bort sociala problem. Det är nog få som tänker att om någon blir mobbad för en stor näsa så ska man operera den, säger hon.