Tusentals svenska barn har inget hem – de tvingas från det ena tillfälliga boendet till andra, små bostäder som inte sällan är angripna av skadedjur och mögel.
Men ingen vet hur många de utsatta barnen är.
– Om någon behöver gå in på toaletten måste alla flytta på sig. Vi kan inte sitta vid bordet samtidigt för det finns ingen plats.
Så berättar Sami, en man som bott på en campingplats i fem månader med sina barn, i en rapport från Rädda Barnen. Minst 5 390 barn är hemlösa enligt enkäten, bara i landets större kommuner.
Men inga tillförlitliga siffror finns, varken på kommunal eller nationell nivå. Och en sådan bakgrund är nödvändig om förhållandena ska ändras på politisk väg.
– Jag tror att om man har ett ordentligt statistiskt underlag – om man ser hur många barn det faktiskt är och vad det innebär för deras uppväxtvillor – så kan man hitta olika lösningar, säger Elisabeth Dahlin, för Rädda Barnens generalsekreterare.
Selma, sjuksköterska på en barnavårdscentral, möter många familjer som lever i mycket osäkra boendeförhållanden. Hon berättar:
– Det är slitna lägenheter, det kan vara eluttag som är trasiga, dörrar som glappar och så. Och även skadedjur, jättemycket vägglöss och kackerlackor. Det är kallt i många lägenheter.
Alla familjer i Rädda Barnens rapport har bott trångt under långa perioder, ibland i flera år. Det kan handla om tre till fem personer som levt tillsammans på tio kvadratmeter.
– Oavsett boendeform, om det är hotellhem eller andra tillfälliga bostäder, så handlar det nästan alltid om extrem trångboddhet. Vi pratar om en trångboddhet som vi såg kanske på 30-talet. Det är ovärdigt att barn i ett välfärdsland som Sverige bor på det här sättet, säger Elisabeth Dahlin.
Störst risk att hamna i hemlöshet löper barn med ensamstående föräldrar och barn till utlandsfödda. Även här saknas pålitlig statistik, men enligt Stockholms stads senaste kartläggning hörde minst sju av tio bostadslösa barn till någon av de kategorierna.
– En annan viktig grupp är barn till kvinnor som utsatts för våld inom familjen som ofta blir utestängda från bostadsmarknaden efter att ha bott på kvinnojourer eller haft skyddat boende, säger Elisabeth Dahlin.
Så gjordes undersökningen
Källa: Rädda Barnen
