DEBATT I DN Debatt 20170425 vill ledningen för Vattenfall att Sverige ska ha en miljon el- och elhybridbilar till 2030 för att nå målet att utsläppen från inrikes transporter ska minska med 70 procent till senast år 2030, detta jämfört med 2010 års nivå. Man räknar upp ett antal åtgärder som ska underlätta detta. Det finns andra debattörer som har liknande funderingar.
Bonus-malus och koldioxidskatt i all ära men om man fokuserar på själva målet att reducera utsläppen så borde det vara minst lika relevant att fråga sig hur den totala fordonsflottan ska kunna minskas, detta oavsett vilka drivmedel som används. Utrymmesbristen i städerna och resursanvändningen vid nyproduktion talar för detta.
I många kommuner planeras i dag för minskad biltrafik i tätorterna, bland annat genom bättre utformad kollektivtrafik; fortsatt utbyggnad av gång- och cykelbanor, inklusive snabbanor för el-cyklister och andra som vill cykla fort; förändrad avgiftssättning för centrumparkering; ändrade normer för parkering i anslutning till boende och arbete; förtätning av bebyggelse och ökat byggande i anslutning till befintlig kollektivtrafik men även i områden där det finns möjlighet att bygga ut den. Förbifart Stockholm borde exempelvis i första hand reserveras för eldriven och annan miljövänlig kollektivtrafik med möjlighet till ny bostadsbebyggelse i direkt anslutning.
Att kombinera cyklande och kollektivåkande med möjlighet att också ta med cykeln på buss eller tåg kan säkert fungera på fler platser än i dag. Där detta inte är praktiskt möjligt kan istället lånecyklar vara en lösning. Mer kan säkert göras än i dag men ovanstående visar på möjliga vägar framåt.
Till detta kommer det ökande samutnyttjandet av resurser. Antalet bilpooler växer stadigt där varje bil beräknas ersätta 5–7 privatbilar. I dag finns pooler tillgängliga i någon form på minst ett 50-tal orter, tyvärr ofta med otillräckligt antal fordon och inte alltid med optimal placering. Fler orter skulle vara aktuella om bostadsbolag och bostadsrättsföreningar i större utsträckning tog initiativ till etablering. Att man nu lovat att se över lagstiftningen om upplåtelse av p-platser för bilpooler på kommunal gatumark är förstås välkommet.
Delningsekonomi har alltid funnits där människor samutnyttjar resurser sinsemellan. Detta underlättas nu genom digitala plattformar. Här är förstås bilen ett givet delningsobjekt, vilket är särskilt motiverat med de dyra miljöbilarna.
Ju fler bilar som samutnyttjas på kommersiell, kooperativ eller privat basis desto mer kan man förvänta sig att övergången till miljövänlig drift snabbas upp. Framöver kommer självkörande bilar rimligen att leda till ytterligare minskning av fordonsflottan och därmed bidra till att göra våra städer och tätorter alltmer attraktiva att vistas i. Utvecklingen medför säkerligen också höjda kvalitetskrav för ökad livslängd och driftsäkerhet och därmed förbättrad ekonomi.
Generellt är det viktigt med konkreta åtgärder i närtid som tydligt kan kopplas till de ambitiösa långsiktiga målsättningarna inom miljöområdet. Därmed ökar dessas trovärdighet, något som är särskilt angeläget bland unga människor som i dag i stor utsträckning misströstar om framtiden med tanke på miljöhoten. Detta är i sig ett hot mot samhällsutvecklingen.
