När välfärdsutredningen i höstas föreslog vinsttak för privata välfärdsföretag kontrade kritikerna med att det går att säkerställa att pengarna används i verksamheten genom att skärpa kvalitetskraven i stället. Orealistiskt, resonerar utredare Ilmar Reepalu i sitt slutbetänkade.
Att hålla nere höga vinster genom att ställa detaljerade kvalitetskrav är inte realistiskt, och fler detaljerade krav medför dessutom en stor administrativ börda för lärare, sjuksköterskor, läkare och andra professioner inom välfärden, skriver Reepalu på Dagens Nyheters debattsida.
Han konstaterar också att det är svårt följa upp krav som avspeglar alla kvalitetsaspekter av välfärdsverksamhet.
”Hur mäter man till exempel den kvalitet som uppstår när en engagerad lärare uppmärksammar att en elev har en svår situation i hemmet? Eller då en kirurg tar sig extra tid för att förklara en kommande operation för patientens anhöriga?” frågar han sig.
Vårdföretagarna är starkt kritiska.
”Ilmar Reepalu avfärdar i praktiken tanken på att det går att följa upp kvaliteten i vården och omsorgen. Samtidigt håller han fast vid en modell som slår ut de vårdgivare som både lyckas bäst och uppskattas allra mest. Välfärdsutredningens fiasko är i och med slutbetänkandet fullbordat”, säger Håkan Tenelius, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna, i ett pressmeddelande.
