Nu börjar Emmanuel Macrons kamp för att mittenrörelsen En marche ska få ihop en majoritet i det kommande franska parlamentsvalet. Bara så kommer den tillträdande presidenten att kunna driva igenom sina vallöften.
– Det är mycket spännande förstås, säger Mats Karlsson vid Utrikespolitiska institutet.
När Macron vaknar upp efter söndagens presidentvalsseger är det bara att kavla upp ärmarna. I dag väntar ett första ceremoniellt uppdrag när han tillsammans med sittande presidenten Hollande ska uppmärksamma Nazitysklands kapitulation den 8 maj 1945.
– För att vi ska kunna agera behöver vi en majoritet i parlamentet, säger Richard Ferrand, generalsekreterare i En marche, till fransk tv, enligt AFP, och lägger till att bara ”halva resan” är genomförd.
I mitten av maj ska Macron presentera sitt val av premiärminister och bilda regering. Därefter är det dags att blicka fram mot parlamentsvalet i juni.
Med 66 procent av rösterna i presidentvalet, mot Marine Le Pens 34 procent, har han medvind.
– Men det är ändå ett splittrat land, med Nationella fronten mycket starkare än vad vi föreställt oss förr i tiden. Det är något som är en realitet, säger Mats Karlsson, chef vid Utrikespolitiska institutet.
Macron lovar att bekämpa splittringarna i landet.
– De röstade ur ilska, nöd och ibland övertygelse. Jag respekterar dem. Jag ska göra allt jag kan de närmaste fem åren för att se till att människor inte längre har någon anledning att rösta för ytterligheter, sade han i gårdagens segertal.
Presidentval och parlamentsval brukar följas åt ganska väl i Frankrike. Samtidigt står nu landet inför en helt ny situation där de traditionellt stora partierna – Socialistpartiet och Republikanerna – inte ens tog sig till andra omgången i presidentvalet.
– Säkert kommer En marche att göra ett bra val, men det kan man tänka sig att Republikanerna också gör. Så om Macron inte får egen majoritet måste han ändå bilda någon typ av majoritetsregering, då kan republikaner och kanske också Socialistpartiet komma att ingå, säger Mats Karlsson.
Många experter är tveksamma till att mittenrörelsen En marche (”På väg”), sombara är ett år gammal, lyckas med det. Om Macron inte lyckas måste han bilda en koalition, vilket kan vara svårt med en politik som spänner över såväl traditionella vänster- som högerfrågor. Enligt Mats Karlsson måste nu de traditionellt stora partierna bestämma sig.
– Vill man vara med och skapa presidentmajoritet i parlamentet eller inte, det är de val som partierna kommer att stå inför. Med den stora segern för Macron skulle jag gissa att stämningen ändå är att gå med presidenten.
Och för Macron gäller det att sätta igång att infria löften om bland annat arbetsmarknads- och utbildningsreformer.
– Jag tror att han kan räkna med att ha politiskt stöd under den första tiden, men han måste snabbt komma till skott i reformarbetet, vi såg ju hur lång tid det tog för Hollande och Sarkozy under deras presidentperioder, den tiden finns inte nu, och kanske inte heller den smekmånaden.
Macron har lovat nya ansikten från utanför det politiska etablissemanget, och drivit en kampanj som bygger på förnyelse och förändring. Pierre Haski, före detta redaktör vid vänstertidningen Libération, säger till BBC att många unga teknokrater kring Macron nu står och stampar i väntan på framträdande poster.
– Macron måste hitta en balans mellan de traditionella politiska högdjuren från de stora partierna och nybörjarna. Det kan inte bara handla om den yngre generationen, säger han till BBC.
Strax över 25 procent av väljarna gick inte alls och röstade, den högsta siffran för valskolk sedan presidentvalet 1969.
Tillsammans med ogiltiga och blanka röster innebär det att en tredjedel av väljarna inte gjorde något val mellan de båda presidentkandidaterna i den andra valomgången på söndagen.
– Det är verkligen många för att vara ett presidentval, säger Anne Jadot, professor i statsvetenskap vid universitetet i Lorraine, till AFP.
