Id-kontrollerna vid gränserna tas bort, hör jag i radio, och det går som en vind av frihet genom rummet. Som när gränserna stängdes för ett och ett halvt år sedan, fast tvärtom. Så snabbt har det blivit vardag.

Det började med gränskontrollerna mellan Danmark och Sverige, som infördes den 12 november 2015. Under tio dagar skulle resenärer som ville in i landet bevisa att de antingen var medborgare i Sverige eller något annat Schengen-land eller också hade uppehållstillstånd. Om de inte kunde visa något av detta kunde de söka asyl eller åka tillbaka igen.

Men gränskontrollerna i Hyllie blev kvar och efter ett par månader kom id-kravet. Nu skulle varenda resenär kunna legitimera sig, oavsett medborgarskap och oavsett om man skulle åka hem, turista eller söka asyl. Eftersom de flesta flyktingar inte hade någon legitimation kunde de inte längre söka asyl, och det var just det som var meningen. Det var ju så mycket krig och elände i världen och de som flydde var så många.

Även för resande med pass eller id-kort blev resan från Danmark till Sverige mycket bökigare. Irriterade pendlare fick resvägen till jobbet förlängd och svenskar som hade glömt legitimationen hemma eller missat att skaffa id-kort till barnen satt fast i kontrollerna.

För att införa vad som kallas inre gränskontroller behöver EU-länder dispens från EU-kommissionen. Meningen är ju att fri rörlighet ska råda inom unionen medan de yttre gränserna ska kontrolleras hårt. Men tillfälligtvis kan ett land få dispens för att stänga sina gränser, och det har Sverige fått några månader i taget, eftersom EUs yttre gränskontroll ännu inte har varit fullt utbyggd, skriver Europaportalen.

Men nu närmar sig slutet för de inre gränserna. I november i år ska alla inre gränskontroller vara borttagna och de yttre desto starkare. Bland annat pågår arbete med ett avtal med Libyen, som ska få betalt för att låta sin kustbevakning hindra människor från att ge sig ut på Medelhavet.

Den här utvecklingen är sannolikt en förutsättning för det slopade id-kravet i regeringens ögon. På sin hemsida skriver de att id-kravet inte längre behövs för att hålla ordning och reda i asylprocessen. Men även om det inte är solidaritet som har drivit fram det borttagna id-kravet kommer nu människor på flykt att kunna söka asyl i Sverige igen. De behöver lyckas passera EUs allt högre murar, de kanske inte får asyl och det är fortfarande tillfälliga uppehållstillstånd som gäller. Men de är inte per definition utestängda för att deras situation var så svår att de inte ens kunde få ett pass. Det är en svag vind av frihet, men den blåser.