Minst ett hundratal manliga hbtq-personer har förts bort till hemliga läger och av dem har minst tre torterats till döds. Det är vad Amnesty anser vara bekräftat. Men osäkerheten är stor och övergreppen kan vara ännu mer omfattande. Mycket talar för att det inte förekommit lika systematiska förföljelser av hbtq-personer sedan andra världskriget.

– Det är svårt att undersöka vad som sker. Det är en väldigt repressiv och homofob miljö. Hedersmord på hbtq-personer är vanligt. De som drabbas vill sannolikt inte tala öppet om det, säger Johanna Westeson, sakkunnig i diskrimineringsfrågor på Amnesty.

När fler hbtq-personer har kommit ut ur Tjetjenien kan vittnesmålen bli fler och bilden klarna, hoppas Johanna Westeson. Flera människorättsorganisationer jobbar nu intensivt med att få människor i säkerhet.

Motivet till förföljelserna vill Johanna Westeson inte spekulera i, men hon konstaterar att hbtq-rörelsen i Ryssland mobiliserat alltmer på senare år, trots starkt motstånd från Putinregimen.

– Möjligen kan man se det som ett svar på att hbtq-rörelsen är på frammarsch, säger hon.

Vilken roll de tjetjenska myndigheterna har i övergreppen är oklart, men förnekelse och nonchalans har präglat de officiella reaktionerna. En talesperson till president Ramzan Kadyrov ifrågasatte i ett uttalande att homosexuella överhuvudtaget finns i delrepubliken.

I Sverige liksom stora delar av världen har reaktionerna varit starka. På en dryg vecka samlades 1,6 miljoner kronor för skydd av tjetjenska flyktingar in till Regnbågsfonden. Och i söndags samlades hbtq-aktivister utanför den ryska ambassaden i Stockholm för att uppmana Ryssland att ingripa mot förföljelserna. Artisten Jonas Gardell uttryckte i ett tal vikten av att inte glömma omvärlden, när hbtq-rättigheter blir alltmer självklara på hemmaplan.

– Vi måste tala för dem vars röster är tystade. Vi ska inte upprätta ett hbtq-Schengen i Europa, vi har ett ansvar att inte låta oss nöja med våra egna regnbågsflaggor, sa han.

RFSL kräver också att Sverige ska utfärda skyddsvisum till tjetjenska hbtq-personer för att de ska få en säker väg in i Sverige.

– Det är svårt för dem som nu flyr Tjetjenien att leva i Ryssland, de behöver ta sig vidare för att få ett fungerande skydd, säger RFSLs vice ordförande Magnus Kolsjö.

Trots att migrationspolitiken knappast rör sig i öppnare riktning, menar Magnus Kolsjö att situationen är så extrem att det bör vara möjligt.

– Vi har inte sett den här formen av systematiserad förföljelse riktad mot hbtq-personer tidigare, säger han.