DEBATT Den pågående basinkomstförsöket i Finland visar på ett stort intresse att testa något nytt och mänskligare. Sverige skulle kunna införa ett likadant system i framtiden, antigen i form av mer begränsad eller universal basinkomst. Pengarna kan bland annat gå till arbetslösa eller dem som saknar andra inkomster. I de kategorierna skulle även nyanlända kunna ingå, så att basinkomst kan användas för att underlätta etableringen i samhället.
Migrationskrisens effekter har även lett till mer debatt rörande kostnader för nyanländas etablering. Centerpartiet har föreslagit hur mottagningen kan göras billigare bland annat genom att ta bort möjligheten till garantipension. Moderaterna har föreslagit ett flertal begränsningar av välfärdstjänsterna och tak för hur stora resurser får avsättas för den nyanlände. Dock har felaktigheter förekommit i debatten, vilket även beror på att det nuvarande systemet kan uppfattas som rörigt. Det finns flera kategorier av ersättningar och bidrag som en nyanländ kan få tillgång till. Därmed finns olika regler om när och hur dessa bidrag kan eller inte kan ansökas om eller kombineras med varandra.
Samtidigt finns det flera olika krav för de olika bidragen och ersättningarna. Hur mycket pengar en individuell asylsökande eller en individ med uppehållstillstånd får beror på olika faktorer. För att till exempel få etableringsersättning, under maximalt två år, måste den nyanlände vara mellan 20 och 65 år och ha uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting eller skyddsbehövande. En ska dessutom vara aktiv och delta i arbetsmarknadsprogram samt i språkundervisning. Om en får CSN-medel eller föräldrapenning så får en ingen etableringsersättning.
Ett sätt att komma åt problematiken med etableringskostnader vore att använda basinkomstmetoden. Tanken är att systemet ska täcka basbehoven under tiden som individen genomför etableringsinsatser som språkundervisning, sökandet efter boende och arbete. På det sättet skulle systemet med bidrag, stöd och ersättningar även kunna förenklas byråkratiskt. Den enskilde skulle ges mer handlingsutrymme genom att själv förvalta sina pengar, ta ansvar och kunna åtnjuta en känsla av trygghet.
Som i Finland skulle man även kunna få betalt vid hittat arbete under en viss period så att basinkomsten underlättar etableringen ytterligare och individen efteråt kan börja bidra till samhället. Människor är i grunden motiverade, driftiga och villiga att ”göra rätt för sig” och vet själva om hur en ska uppnå framgångar i livet. Basinkomst vore därför ett underlättande och stimulerande medel som kan komplettera arbetslinjen och göra det ännu lönsammare att arbeta och känna sig trygg. Samtidigt som den byråkratiska systemet görs vänligare både för tjänstepersonalen och mottagaren.
