Allt fler kommuner väljer ägg från så kallade frigående höns. Men också för dessa hönor är trängseln plågsam. Dessutom gasas 15 000 tuppkycklingar ihjäl varje dag i Sverige. Cyniskt och oetiskt, tycker Djurens rätt.
37 kommuner från Malmö i söder till Pajala i norr kräver i sin upphandling att de ägg som köps in till skolor, äldreboenden och andra verksamheter ska komma från frigående hönor. Och antalet kommuner som ställer den här typen av krav i upphandlingarna växer. Detta enligt en enkät som Djurens rätt skickat ut till Sveriges alla 290 kommuner. Ett steg på vägen mot bättre djurvälfärd, menar organisationen.
– De frigående hönsen kan sträcka ut sina vingar och göra en ordentlig flaxning. Det är betydelsefullt för hur de mår mentalt, säger Camilla Björkbom, förbundsordförande för Djurens rätt.
Hon betonar samtidigt att äggproduktionen med frigående hönor långt ifrån är oproblematisk. Många hönor trängs på liten yta och de frigående tenderar att bli sjuka oftare än burhönorna eftersom de trampar runt i avföring.
– Djurvälfärd är ett mycket vidare begrepp än avsaknaden av sjukdom. Det handlar också om möjligheten till positiva upplevelser. Man kan inte säga att de frigående systemen är tillräckligt bra, däremot är de möjliga att förbättra, säger Camilla Björkbom.
För tuppkycklingarnas del får livet oftast ett snabbt slut i såväl konventionell som ekologisk äggproduktion. Äggindustrierna gasar ihjäl runt 15 000 tuppkycklingar om dagen, enligt en rapport från Jordbruksverket.
– Det är cyniskt. Jag tror att de flesta känner i maggropen att det är oetiskt. Det enda man som konsument kan göra åt det här är att välja bort ägg, säger Camilla Björkbom.
Drygt ett halvt ägg om dagen eller 207 ägg om året äter svensken i genomsnitt, enligt branschorganisationen Svenska ägg. Under påskveckan är konsumtionen dubbelt så stor som vanligt.
