Energistyrelsen i Danmark uppskattar utifrån preliminär data att utsläppen totalt i samhället ökade med 4,1 procent år 2016 jämfört med året innan. Utsläppen i energisektorn ökade med 5,6 procent samma år.

Orsakerna till de ökade utsläppen anges vara en ovanligt kall vinter, mindre elimporter och svagare vindnivåer för att driva turbinerna. Regeringens energiminister tycker att det enskilda årets nivåer inte ska tas för att landet riskerar att vända den positiva trend av minskade utsläpp som det befinner sig i. Men oppositionen håller inte med. Socialdemokraternas energitalesperson kräver bland annat fler satsningar på fjärrvärmesystemen, för att undvika en situation där kolanvändningen ökar med 14,7 procent år 2016 jämfört med året innan, rapporterar Jyllandsposten.

I Sverige såg växthusgasutsläppen fortsatt ut att minska förra året, enligt Naturvårdsverkets bedömning i den årliga översynen av miljömålen. Men utvecklingen på flera av de andra fronterna är negativ. Styrmedel saknas eller tillämpas inte för att nå målet att ha ”ett rikt växt- och djurliv”, utvecklingen mot ”ett rikt odlingslandskap” är spretig men pekar generellt neråt och för att nå målet om ”myllrande våtmarker” behöver fler åtgärder vidtas för att bland annat restaurera skadade områden.

– Ibland är det resurser som saknas. Ibland tar det tid för naturen att återhämta sig och ibland behöver vi göra helt nya omställningar, där vi hittar nya tekniker, för att verkligen kunna nå målen. Till exempel behövs det i stålindustrin att vi hittar andra metoder än de som leder till koldioxidutsläpp, säger generaldirektör Björn Risinger i en kommentar.

Men det finns även flera områden där utvecklingen är positiv. Försurningen minskar och luftkvaliteten blir bättre. Till år 2020 kommer även målen att ha en ”säker strålmiljö” och ”skyddande ozonskikt” att nås eller vara nära att nås, skriver Naturvårdsverket.