– Nederbörden är väldigt oförutsägbar. Nu är det hällregn men det har varit väldigt torrt de senaste månaderna, säger Kamakandalagi Leelavathi, 55, som har en liten teodling på egendomen Uda Houpe i orten Hatton i Sri Lanka.

Men ändå har de inte drabbats så hårt som andra.

– Här är fortfarande tebuskarna fulla av blad och marken är fuktig tack vare de metoder vi använder, säger Kamakandalagi Leelavathis dotter Daurkarlagi Taranga.

Alluth Wattage Saman som är ansvarig för egendomen Uda Houpe säger att de småskaliga teodlarna nu använder hållbara odlingsmetoder. Det viktigaste är att de minimerar användningen av syntetiska bekämpningsmedel som betraktas som det främsta skälet till att jordarna och teodlingarna försämrats i regionen.

Klimatförändringar har förvärrat situationen med återkommande torka, oregelbunden nederbörd, ökad jorderosion och försurning.

Sri Lanka är en av världens största exportörer av te och industrin skapar sysselsättning för 2,5 miljoner människor. Enligt landets styrelse för exportutveckling står teindustrin för 62 procent av den totala jordbruksexporten och ger inkomster på 1,6 miljarder dollar varje år. Omkring 400 000 småodlare finns inom teindustrin.

Enligt FN-organet UNCCD har markerna förstörts på stora områden i Sri Lanka som används för teodling. Främsta anledningen är att syntetiska bekämpningsmedel använts under flera årtionden, enligt UNCCD. Vattenkällor och den biologiska mångfalden omkring odlingarna har inte fått ett tillräckligt skydd. Det har successivt minskat jordens bördighet, gjort marken surare och orsakat jorderosion.

– Det har påverkat hela branschen men utgör främst ett hot mot de småskaliga odlarnas inkomster och livsmedelsförsörjning, säger Lalith Kumar, projektledare i Ratnapura vid TSHDA, en myndighet som är ansvarig för småskaliga teodlare.

I Ratnapura produceras 70 procent av Sri Lankas te.

Klimatförändringar har förvärrat situationen med återkommande torka, oregelbunden nederbörd, ökad jorderosion och försurning. Som ett resultat vissnar tebuskar och fukten från marken avdunstar vilket leder till hårda jordar och förstörda rötter.

Tillsammans med FNs miljöprogram Unep arbetar TSHDA för att minska bruket av bekämpningsmedel på små teodlingar för att vända utvecklingen och öka användningen av hållbara odlingsmetoder.

– Vi har börjat utbilda småodlare i hållbara metoder som är enkla men effektiva. Vi hjälper dem att avgöra vilket ogräs som måste rensas bort. Detta används sedan för att täcka marken och bevara fuktigheten, säger Lalith Kumar till IPS.

Alluth Wattage Saman är en av 300 personer som har utbildats och som inte längre använder syntetiska bekämpningsmedel på egendomen Uda Houpe. Nu använder han ekologiskt gödsel och skyddar vattenkällor och träd på området, så att fåglar och andra djur också kan överleva. Det har gett ett gott resultat.

– Tidigare köpte jag bekämpningsmedel för 35 000 rupies per år, nu kan jag spara dessa pengar. Mina totala inkomster har ökat med 75 000 rupies, säger Alluth Wattage Saman.

Han och flera andra i området, som Kamakandalagi Leelavathi, säljer sin skörd till Kahawatte Plantation som i sin tur säljer te vidare till tejätten Dilmah.

Under mars blev Kahawatte Plantation Rainforest Alliance-certifierade, vilket innebär att skörden kan säljas till ett högre pris. Det är dock inget som Alluth Wattage Saman eller någon annan av de småskaliga leverantörerna känner till.

Flera odlare säger att regeringen borde införa åtgärder som skulle hjälpa odlare att bättre hantera klimatproblem.

– Sedan jag började täcka marken för att bevara fuktigheten och sluta använda bekämpningsmedel har jag tjänat 700 rupies per månad och min totala inkomst har ökat till 15 000 rupies. Men på grund av torka har jag behövt använda det mesta av inkomsterna till gödning. Om det skulle finnas bidrag från regeringen skulle det vara till stor hjälp. Annars måste jag flytta till en annan egendom för att kunna tjäna mer pengar, säger Kamakandalagi Leelavathi.