I veckan kom ytterligare ett framsteg för kampen mot oljeledningen Dakota Access pipeline (DAPL)när norska banken DNB valde att lämna projektet fullt ut efter påtryckningar från urfolksaktivister, miljöorganisationer och bankens egna kunder.
Kampen går vidare samtidigt som Donald Trump banar väg för nya oljeledningar som Keystone XL och river upp restriktioner mot koldioxidutsläpp.
I Skandinavien har samiska aktivister haft en viktig roll i att få banker att lämna projektet. Beaska Nillas, från det norska Sametinget, menar att de haft fruktbara möten med DNB och gjort skillnad.
– Som urfolk är det lätt att sätta sig i andra urfolks situation.
På sin hemsida säger DNB att man lyssnat på kritiken från urfolksaktivister och sina egna kunder.
– Genom att dra oss ur vill vi sända signalen att det är viktigt att involvera och lyssna på berörda urfolk vid den här typen av projekt, säger Harald Serck-Hanssen, koncernchef på DNB
Beaska Nillas är hoppfull efter mötena med DNB och att man nu flaggat för att i framtiden använda standarden UNDRIP vid nya projekt.
– Om det blir verklighet är det stort steg i rätt riktning för urfolk. Det hjälper att jobba med lösningar utanför de politiska kanalerna.
Den norska oljefonden investerar dock fortfarande stora summor i projektet.
– DAPL visar att Norge inte håller sina egna förpliktelser mot urfolk. Detta måste staten reda ut. Först genom att lämna DAPL, därefter genom att ändra riktlinjerna för investeringar, säger Beaska Nillas.
